Carl-Erik Rusk

Löner å sånt

Carl-Erik Rusk bloggar om lärarlöner, avtalsförhandlngar och politiken bakom dem.

18
januari 2018 10:33

Privat oenighet

Förhandlingarna inom den kommunala sektorn har hittills förlöpt förhållandevis odramatiskt. Såväl arbetstagarna som arbetsgivarna är för all del inte ense om centrala frågor, men de dramatiska utspelen har lyst med sin frånvaro.

Tongångarna är däremot mera dramatiska inom privata undervisningssektorn, som bl.a. omfattar universitetens och därmed också övningsskolornas personal.

Förhandlingarna mellan arbetsgivarparten, EK-anslutna Sivistystyönantajat, och löntagarorganisationerna inom universitetssektorn fortsatte måndagen 15.1.2018.

Parterna är djupt oense om bl.a. ansatserna om att förnya lönesystemen och arbetstiderna.

Parterna har ännu inte diskuterat vare sig avtalsperiodens längd eller löneförhöjningarna. Förhandlingarna fortsätter 18.1.2018

16
januari 2018 14:48

Kommunal konkurrenskraft

Anställningsvillkoren inom den offentliga sektorn bör vara konkurrenskraftiga och lockande, så att arbetsgivarna också i framtiden förmår rekrytera kunnig och utbildad personal. Så är inte fallet, såvida arbetsgivarna inte förbinder sig till åtgärder som syftar till att få bukt med den lönemässiga eftersläpningen.

Så resonerade löntagarorganisationerna, då kommunala sektorns avtalsförhandlingar fortsatte den 16 januari.

I huvudförhandlingsgruppen fördes diskussioner om bl.a. detta i en konstruktiv anda. Löntagarna lyfte särskilt fram löneeftersläpningen och krävde åtgärder t.ex. i form av ett flerårigt löneprogram.

Huvudförhandlarna möts följande gång den 24 januari. Då förväntas KT ge sin syn på det föreslagna löneprogrammet.

Då torde också tas till diskussion KT:s strävanden rörande det lokala avtalsförfarandet.

15
januari 2018 12:12

KT manar till sans

Förhandlingsorganisationen Kunta-alan koulutettu hoitohenkilöstö KoHo , som huvudsakligen representerar Tehy och SuPer, har krävt att den utbildade vårdpersonalen inom kommunsektorn ska få ett eget avtalsområde. I dag har bl.a. läkarna och lärarna egna avtal.

Vårdpersonalen berörs idag av det allmänna kommunala avtalet (AKTA), där man har sällskap av bl.a. socialarbetare, barnträdgårdslärare, bibliotekarier m.fl. grupper.

Tehy förde fram kravet kraftfullt redan år 2007 med stöd av bl.a. hot om massuppsägningar.

Det blev inget eget avtalsområde då och utsikterna är dåliga också nu.

Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas vid Kommunarbetsgivarna KT synar läget i en bloggtext den 15 januari.

Hon hänvisar till regeringens planer på en reform av social- och hälsovården och säger att tidpunkten för KoHos krav är illa vald. Inte minst med tanke på att den omtalade sote-reformen inte är spikad till alla delar.

KT har inte för avsikt att dela in AKTA i delar, meddelar Nybondas-Kangas.

I stället manar KT till sans. Ett mål hänger i luften, men det är skäl att se till att det inte är ett självmål.

Så kan det gå, ifall man sparkar för hårt och i fel riktning, säger Nybondas-Kangas.

10
januari 2018 13:27

KT vill inte ha löneprogram

Kvinnornas lönemässiga eftersläpning diskuterades, då företrädare för de kommunala huvudavtalsorganisationerna förmedlade sin syn på den pågående avtalsrörelsen. Speciellt nya Tehy-ordföranden Millariikka Rytkönen uttryckte sin förtrytelse över kvinnornas eftersläpning.

Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör vid Kommunarbetsgivarna KT, har en annan syn.

Kvinnornas löner har inom den kommunala sektorn i snitt stigit mera än männens löner. Utan separata kvinno- och likalönspotter, säger Jalonen i ett pressmeddelande den 10 januari.

Statistikcentralens uppgifter ger vid handen att kvinnornas löneökning var i snitt 3,6 procentenheter större än männens under perioden oktober 2010-oktober 2016.

Kommunfacken har efterlyst ett mångårigt program för att få bukt med den kommunala lönemässiga eftersläpningen, då man jämför med privata sektorn.

Jalonen ser ingen grund för ett sådant program. Han identifierar inte någon eftersläpning.

Lokala potter utgör det bästa sätter att nå en sporrande lönesättning och ett lönesystem, som beaktar de lokala omständigheterna, lyder Jalonens recept.

Kommunfacken meddelade tidigare samma dag att lejonparten av löneförhöjningarna måtte utbetalas i form av allmänna förhöjningar. Förbunden är skeptiska till lokala lönepotter.

10
januari 2018 11:26

Fronten håller

Kommunfacken har valt att samarbeta i den pågående avtalsrörelsen. Detta meddelades redan i höstas och fronten håller alltjämt. Det har förekommit varierande utspel från olika håll då och då, vilket förstås förklaras av att de olika grupperna har olika intressen.

Kommunsektorn är ju faktiskt den allra största avtalssektorn med sina drygt 420 000 anställda.

”Kommunsektorns arbetstagare kräver att kommunalt anställdas köpkraft tryggas genom löneförhöjningar som är i linje med den allmänna linjen på arbetsmarknaden”, meddelade ordförandena för huvudavtalsorganisationerna FOSU, KoHo och JAU på en gemensam presskonferens den 10 januari.

Det var en tung markering, som visar att facken agerar gemensamt i denna avtalsrörelse. Huvudavtalsorganisationerna fastslog att kommunsektorns löneuppgörelse inte får underskrida den allmänna linjen som förhandlas fram på arbetsmarknaden.

Facken har inte i detta läge någon uttalad åsikt om hur lång avtalsperioden kan tänkas bli. Om man ser till den övriga arbetsmarknaden har det i allmänhet handlat om tvååriga avtal med en option om tredje år.

Trenden på arbetsmarknaden går i riktning mot ökad lokal lönebildning. Det tilltalar inte de kommunanställdas fackförbund. Nu meddelades att kommunsektorn strävar efter att nå en uppgörelse där merparten av löneförhöjningarna består av allmänna förhöjningar.

Förbunden accepterar för all del justeringspotter, om man kommer överens om dem på central nivå. Rent lokala potter ser förbunden däremot på med reservation.

Den temporära nedskärningen av semesterpenningen är en sten i skon för de offentligt anställda.

Frågan tas upp i förhandlingarna. Det finns olika alternativ att hantera detta, säger Oili Luukkainen, ordförande för FOSU.

Alla kommunsektorns avtal löper ut den 31 januari. Löntagarparterna sade upp avtalen i slutet av november, vilket öppnar en möjlighet för fackliga åtgärder redan den 1 februari. FOSU, KoHo och JAU har diskuterat frågan sinsemellan.

”Fackliga åtgärder och därav följande problem i medborgarnas tjänster är möjliga, om förhandlingarna inte annars ser ut att gå framåt”, varnar organisationerna.

Kommunarbetsgivarna KT har meddelat om sitt intresse för ökad lokal lönebildning, men lärarfacket OAJ vill hellre se en uppgörelse som tar fasta på procentuella allmänna förhöjningar.

Kommunala sektorns förhandlingar är åter i gång, men i sedvanlig ordning har parterna kommit överens om en låg profil när det gäller att informera om vad som sker vid förhandlingsborden.

Petri Lindroos, förhandlingsdirektör vid OAJ, omtalar emellertid den 5 januari att förhandlingarna är så pass långt gångna att parterna dryftar detaljer i en eventuell uppgörelse.

Det mest sannolika är emellertid att förhandlingarna kulminerar först inför månadsskiftet januari-februari, då de gällande avtalen utlöper.

Lindroos säger i en kommentar till oaj.fi att yrkeslärarnas avtal ägnas ett särskilt intresse i denna avtalsrörelse. Det har att göra med den färska yrkesutbildningsreformen. Reformen påverkar i hög grad lärarnas arbete, vilket innebär att det finns ett stort behov av att se över arbetstidsbestämmelserna. Ett alternativ är en stegvis övergång till årsarbetstid inom yrkesutbildningen.

Kommunsektorns förhandlingar återupptas den 9 januari.

Avtalsförhandlingarna inom privata utbildningssektorn har återupptagits efter pausen över jul och nyår. Parterna är oeniga om bl.a. löneprofilen.

Bildningsarbetsgivarna vill flytta tyngdpunkten till lokala nivån i universiteten. Förhandlingsorganisationen FOSU föredrar procentuella och allmänna förhöjningar till alla anställda.

Arbetsgivarna vill flytta över lönebildningen i allt större grad till den lokala nivån. Arbetsgivarnas förslag till nytt lönesystem bygger på tanken om att de individuella lönedelarna skulle fastställas av arbetsgivaren. Parterna skulle alltså inte förhandla om hur de lokala pengarna fördelas, utan arbetsgivaren skulle diktera vilka som får sina löner höjda.

- Vi upplever inte att det finns ett behov av att skrota det nuvarande lönesystemet. Vi anser att många av dagens problem beror på att pengar inte har lagts ner på prestationsbundna löneförhöjningar, säger Markku Kojo, förhandlingschef vid FOSU.

FOSU motar tanken om att flytta lönefokus till lokala nivån och talar i stället för allmänna löneförhöjningar.

Många andra frågor är också aktuella i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för universiteten. Bl.a. dryftas arbetstidsfrågor.

FOSU arbetar för förenklade arbetstidssystem.

- Systemet borde i högre grad beakta särdragen inom undervisningen och forskningen. Arbetsgivaren vill slopa regleringen av undervisningens volym, medan FOSU talar för en precisering av volymen, säger Kojo. Han talar också för ett system som beaktar de moderna undervisningsmetoderna- och teknikerna, som i stor grad påverkar undervisningen.

Det gällande kollektivavtalet för universiteten löper ut i månadsskiftet januari-februari.

Förhandlingarna mellan Sivistystyönantajat – Bildningsarbetsgivarna och löntagarorganisationerna fortsatte torsdagen 14.12. Förhandlingarna gäller bl.a. universitetsanställda jämte personalen i privata läroanstalter.

Då behandlades bl.a. arbetsgivarens förslag om en revidering av lönesystemet. FOSU och de andra löntagarorganisationerna kom med frågor gällande de planerade ändringarnas mål och innehåll. Löntagarnas målsättningar och förslag kommer att behandlas närmare under nästa möte.

Förhandingarna fortsätter 19.12. Arbetstidsbestämmelserna, andra textfrågor samt löneförhöjningarnas nivå kommer att behandlas i januari 2018.

Avtalen utlöper i månadsskiftet januari-februari 2018.Det allmänna tipset är att förhandlingarna blir svåra och de avgörande förhandlingarna torde föras i slutet av januari.

15
december 2017 12:05

KT tänker lokalt

Kommunala arbetsmarknadsverket KT vill ha en tvåårig uppgörelse. Eller rättare sagt minst tvåårig. Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen har hållit låg profil i sina kommentarer rörande de kommunala avtalsförhandlingarna. Inga dramatiska utspel förekommer följaktligen inte heller i hans kolumn i tidskriften Kuntatyönantaja nr 6/17. Han diskuterar inte vad en uppgörelse kunde kosta, men talar för lokala potter.

"När det gäller att beakta lokala särförhållanden vid tillämpningen av lönesystemet och en sporrande lönesättning fungerar lokala potter bäst", antecknar Jalonen.

I Läraren nr 20/17 ingår en text, som speglar just denna trend i den pågående avtalsrörelsen.

 


Kommunala sektorn, som är en av de största sektorerna på arbetsmarknaden, förbereder sig för höstens avtalsförhandlingar. Det ter sig rimligt att anta att de kommunala facken samarbetar och bildar en gemensam front.

 

Ett gemensamt drag är att förtrytelsen är stor i alla organisationer. En bidragande orsak till detta är den förkättrade nedskärningen av semesterpenningen, som drabbar endast de offentligt anställda.

 

Den 17 augusti meddelade de kommunala huvudavtalsorganisationer i ett gemensamt uttalande att de förväntar sig märkbara löneförhöjningar.

- Offentliga sektorn har redan dragit sitt strå till stacken, meddelar FOSU jämte andra huvudavtalsorganisationer. I uttalandet sägs vidare att de offentligt anställda inkomstnivå inte får frysas, så att deras arbetsinsats till fromma för ekonomin och välfärden nedvärderas.

 

I uttalandet efterlyses ett löneutvecklingsprogram, som sträcker sig över flera avtalsperioder.  Detta i syfte att motverka en eftersläpning av lönerna.

- Om man stramar åt den offentliga sektorn eller sparkar de offentligt anställda i huvudet leder dessa åtgärder inte till fler arbetstillfällen och beställningar till industrin. Det är viktigt att komma ihåg att den offentliga och privata sektorn stöder varandra, antecknar de kommunala huvudavtalsorganisationerna.

 

Sida 1 av 40