En scen från FSL-kansliet för några år sedan. Jag sitter och snackar med en gymnasierektor, som ser pensionen hägra. Hen är lättad.
- Att vara gymnasierektor är som att slå läger i en rulltrappa!
En kul metafor, som vid det här laget kan användas för att beskriva hela gymnasiet. Gymnasierna har hamnat i en vådlig turbulens och lugnare tider är inte i sikte.

Den nya läroplanen har just förankrats och digitaliseringen av studentexamen är halvfärdig, men det hindrar inte undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml) från att sjösätta en förnyelse av gymnasielagen.
Har gymnasiet gått sönder? Finns det ett behov av en genomgående reform?
Grahn-Laasonen svarar ja och hänvisar till regeringsprogrammet och även till översynen av timfördelningen, som enligt henne blev en halvmesyr för under förra regeringsperioden.


Om man frågar gymnasiets rektorer och lärare blir svaret däremot sannolikt ett rungande nej. Belastningen är redan nu stor och tanken om att i detta läge genomföra åter en reform är inte förankrad bland dem som förväntas göra jobbet.
Reformen ”Det nya gymnasiet” har i sedvanlig ordning en synnerligen stram tidtabell. Projektets tillskyndare tar sikte på att regeringens proposition måtte överlåtas till riksdagen redan nästa vår. Det behöver knappast sägas att tidtabellen är orealistisk och spär sannolikt på gymnasielärarnas förbittring. Rulltrappan rullar ännu snabbare.
Som förmildrande omständighet kan dock ses att processen åtminstone i teorin är öppen, så att lärarna, rektorerna och lärarfacken kan påverka den.


Samtidigt pågår emellertid på annat håll ett arbete, som också påverkar gymnasierna starkt och där möjligheterna till inflytande och påverkan är starkt begränsade.
Då handlar det om regeringen och undervisnings- och kulturministeriets strävanden som syftar till att förstärka studentexamens betydelse i intagningen till universiteten.
Den bärande idén är att slopa så många separata inträdesprov som möjligt och öka studentbetygets tyngd. Det är alltså målet, som för all del är väldigt omtvistat. Är detta verkligen rätt väg att gå när det gäller t.ex. intagningen till lärarutbildningen?


Ännu mera omtvistad är processen, som syftar till att sålla agnarna från vetet. Alla ämnen i examen är förstås jämlika men vissa ämnen är mera jämlika än andra, resonerar ett nätverk i sann orwellsk anda.
Nätverket, som består av företrädare för universiteten, har fått i uppdrag att framlägga förslag om hur antagningen på basis av studentbetygen kunde se ut. I början av november presenterades alltså ett förslag till poängsättningssystem, där olika ämnen rangordnas.
Obestridlig kung bland alla ämnen är lång matematik med modersmålet som god tvåa. Dessa prov ger de flesta poängen i antagningen, medan ämnen såsom filosofi ligger i botten.


En rangordning av detta slag leder automatiskt till stora förändringar i gymnasiernas arbete. Måhända är förändringarna större än de förändringar som ”Det nya gymnasiet” för med sig.