Förra veckans seminarium för allmänbildande lärare inom OAJ fick oss deltagare att på djupet reflektera över en av de mest centrala frågorna i vår verksamhet – nämligen vårt arbetstidssystem. Under seminariet fokuserade vi på vårt system med undervisningsskyldighet, men även årsarbetstidsförsök debatterades och andra möjliga arbetstidssystem ventilerades och analyserades.

 

Ur diskussionerna kunde man skönja att det centrala nu är att skapa ett arbetssystem som skulle ge ramar för arbetet och således möta frågorna kring den ökade arbetsbelastningen.
Många tog upp orättvisorna i det nuvarande systemet med usk och det faktum att arbetsbilden förändrats sedan den tid då undervisningsskyldigheterna fått sin grund. Att man i detta sammanhang konstaterar att det är oklart när och på vilken grund vårt nuvarande avlöningssystem har uppkommit, är tragikomiskt och gör diskussionen ännu mera komplicerad.

En annan intensiv diskussion som fördes under seminariet kretsade kring försöket med årsarbetstid inom den grundläggande utbildningen. Det var en hätsk diskussion där jag personligen upplever att en del missat poängen med försöken. Tanken med försöken är att få information om det försöksavtal som kunde ligga som grund för ett nytt arbetstidssystem, och därigenom ge ramar för arbetet. I förlängningen kunde man se på lärarjobbet som en helhet innehållande det verkliga lärararbetet – där inte nuvarande undervisningsskyldigheter skulle finnas tydligt utskrivna.

Då vi granskar detta, det vill säga dessa begränsade försök, vill jag ändå understryka att vi ska granska dem kritiskt och våga debattera. Men även en kritisk debatt kan föras i en konstruktiv anda, där respekt för varandras åsikt är ett rättesnöre. Här tycker jag OAJ kunde ta exempel av oss, vi kan vara av olika åsikt men ändå hålla debatten på en saklig nivå.

Det är glädjande att debatten kring arbetstid aktualiserats igen – vi ska ta vara på den och hålla den i liv. Att tyst acceptera att inget kan göras åt vårt avlöningssystem - att inget går att ändra - får inte bli vårt rättesnöre. Därmed inte sagt att vi i blindo, utan med grundlig analys kan gå inför något nytt.

Jag kryddar veckans tankar med ett par stänk av positiv pedagogik på vägen mot utvecklandet av lärarnas arbetstidssystem och uppmanar alla (lärare, rektorer- ja vem som helst) att granska sitt arbete. Låt förväntningarna på den egna arbetsinsatsen och arbetstiden vara sådana att det även finns tid för en meningsfull fritid.
Ta hand om dig själv och se till att du mår bra!