De unga vill ha nyheter som har en framåtsträvande rörelse. De är intresserade av lösningsorienterad journalistik. Det är fokus på framtiden som gäller om man vill nå unga nyhetskonsumenter. Det framgår av den studie som Jens Berg och Sami Kallinen har gjort för tankesmedjan Agenda.
Rapporten fokuserar på åldersgruppen 18-35 år. Då ca 46.000 artiklar från 29 olika mediehus kategoriserats och analyserats framgår också att de unga har ett globalt perspektiv då de konsumerar nyheter.
- Frågor som tar avstamp i ett digitalt sätt att leva intresserar de unga, säger Jens Berg. Och det är inte så konstigt med tanke på att det här är en generation som har vuxit upp i en digital värld.
Jens Berg har en lång karriär inom mediebranschen bakom sig. Han har bland annat varit chefredaktör för HBL och vd för KSF Media. Sami Kallinen har i sin tur bland annat fungerat som digital direktör vid KSF Media. De har med andra ord på nära håll fått se hur papperstidningen blöder.
Papperstidningen är död för de unga
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Från och med år 2014 har de som uppger att papperstidningen är deras primära nyhetskälla halverats i Finland. Bara 11% procent av finländarna uppger att papperstidningen är deras huvudsakliga nyhetskälla.
- Och ser vi på de yngre generationerna så rör sig inte mätaren överhuvudtaget, säger Jens Berg. Papperstidningen är inte ett primärt nyhetsmedium för de unga. Det är inte linjär TV heller. En ung människa får inte sina nyheter från TV-nytt. Och den digitala konsumtionen klättrar allt högre upp i åldrarna.
Ängslighet präglar de finlandssvenska mediehusen
Att mediefältet genomgår en kraftig förändring har knappast undgått någon. Mediehus världen över brottas med sviktande upplagor för sina pappersprodukter då allt fler konsumenter flyttar över till en digital värld. Också de finlandssvenska mediehusen har haft enorma svårigheter de senaste åren. Dessvärre, sett med finlandssvenska glasögon, är deras utgångsläge speciellt utmanande.
- I en digital gränslös värld är konkurrensen stor. Du har de rikssvenska mediejättarna, du har hela det finska fältet plus allt det globala, säger Berg.
Så finns ytterligare en dimension vad gäller det finlandssvenska fältet: Ett lite försiktigt minoritetstänk. En känsla av att det finlandssvenska är hotat påverkar handlingskraften.
- Istället för att vara offensiv och fundera på hur vi kan nå ut på nya plattformar, hur kunde vi modigt testa för att nå en ung publik, så blir det en ängslighet, en rädsla, säger Jens Berg. När det är tufft och du känner dig hotad kör du helst mitt på vägen. Då väljer du att skriva för den trogna publiken som betalar just nu. Men det leder till att avståndet till den läsekrets du inte har, dvs de unga, bara växer.
Har de finlandssvenska mediehusen varit för ängsliga?
- Om man ser till de kommersiella medierna så borde de samarbeta mera, Jag ser att det inte är hållbart med så många tidningshus som vi har nu. Det är ett uttryck för ängslighet att inte våga se helheten. Att inte våga se hur man skulle kunna jobba på mediefältet med hela Svenskfinland för ögonen.
- Utvecklingen går mot att de mindre mediehusen kommer att få det ännu tuffare. Vi har inte sett allt av ekonomiska svårigheter. Jag efterlyser ett mod och en vision att se helheteten i stället för att hålla fast vid regionala strukturer.
Tar man till sig kunskap på samma sätt som man konsumerar medier?
Finns det då någon koppling till hur de unga konsumerar nyheter exempelvis till hur de tar till sig kunskap i en skolmiljö? Månne inte det beteendemönster de unga har då det gäller mediekonsumtion har relevans också i skolvärlden, funderar Berg.
- De unga har ett globalt perspektiv. Om man får in ett perspektiv där man funderar hur vi som by eller kommun kommer in i den stora globala bilden kan man kanske på ett annat sätt fånga elevernas uppmärksamhet