OAJ:s ordförande Olli Luukkainen kommer med svidande kritik när det gäller den nuvarande regeringens utbildningspolitik, men framför allt risar han den förda arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt påminner han om att det var Jyrki Katainens och Alexander Stubbs regeringar som satte snöbollen i rullning beträffande nedskärningarna inom utbildningssektorn. Och det är regeringar som samtliga oppositionspartier har medverkat i.
- Vi har haft dåliga tider i Finland tidigare. Men innan regeringarna Katainen, Stubb och Sipilä har man aldrig skurit i utbildningen. Man har sett utbildningen som en investering. Det har inte de här regeringarna gjort. Det här är en ny fas i Finlands 100 åriga historia, säger Olli Luukkainen, ordförande för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. Juha Sipilä (C) har sagt att vi inte har inte råd med den här utbildningsnivån. Det kan jag inte på något sätt acceptera.
Skolvitsord för utbildningspolitiken: 7½
Regeringen Sipilä har fått mycket kritik för de nedskärningar som man har gjort inom utbildningssektorn. Olli Luukkainen sällar sig till kritikerna. Men samtidigt påminner han om att det var de tidigare regeringarna som startade nedskärningskarusellen. Jyrki Katainens (Saml) regering angav tonen. En regering som för övrigt hade en socialdemokratisk finansminister och undervisningsminister. Idag är SDP det största oppositionspartiet.
- Katainens regering gjorde ett vägval. Det var ett värderingsval som banade väg för Sipilä. Regeringen Sipiläs val att skära i utbildningen var lättare att göra då föregångaren redan hade börjat. Det har jag inte sagt tidigare, och det är en spekulativ fråga, men jag undrar hur det hade gått om Sipilä hade stått först i tur att skära ner, säger Luukkainen.
Så Katainen och Stubb gjorde grovjobbet?
- Ja, så ser jag det. Fast man kan inte sätta nedskärningarna endast på deras konto. Det var hela den så kallade sixpacken (Saml, SDP, SFP, VF, De gröna och KD) som började skära. Inget hade i och för sig tvingat Sipilä att fortsätta på den linjen. Varken han eller finansminister Petteri Orpo (Saml) verkar i och för sig ha några problem med det. Men sixpacken gjorde det lättare för Sipilä.
Flera av de partier som har varit med om att skära i utbildningen sitter nu i opposition och kritiserar regeringens nedskärningar. Hur ser du på det?
- Det är en politisk liturgi och jargong. Ett politiskt spel. Oppositionspolitikerna säger nu att landets ekonomi var i ett sådant skick att de måste skära. När man är i opposition är det lätt att säga att vi gjorde det man måste göra, men mera borde man inte ha skurit. Ingen vet hur de hade agerat om de suttit i den här regeringen. Det här kallas politik.
Också ljusglimtar
Det var främst i början av regeringsperioden som utbildningssektorn drabbades. Mot slutet började man skymta en ljusning i ekonomin och förbättrat sysselsättningsläge. Också om trenden nu igen ser ut att vara på nedåtgående har vissa punktinsatser gjort till förmån för utbildningen. Men enligt OAJ:s uträkningar har undervisningssektorn under Sipiläs ledning fått blöda för 862 miljoner euro. De insatser regeringen gjort kallar Olli Luukkainen plåster på såren.
- Plus i kanten för regeringen för insatserna inom småbarnspedagogiken och för att man fick igång projektet med digitutorer.
Skolvitsord för arbetsmarknadspolitiken: 6
Om Olli Luukkainen inte är speciellt nådig i sin kritik av regeringen när det gäller utbildningspolitiken, så skärps tonläget ytterligare då vi talar arbetsmarknadspolitik. Här blir skolvitsorder en sexa, med darr på ribban.
- Regeringen har varit ”bossig”, ovillig att lyssna och haft dålig kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar, säger Olli Luukkainen. Regeringsperioden har präglats av en historielöshet. Man glömde bort att Finland är byggt genom trepartssamarbetet. Det var ren och skär dumhet. Regeringen vill helt klart bryta trepartssamarbetet och förpassa fackföreningsrörelsen till en biroll. Det var ett väldigt stort misstag.
Hur blev det så här?
- Det borde man fråga statsministern, men de två stora regeringspartierna ville visa facket var skåpet skall stå. Att det är husbonden som bestämmer.
Har regeringen visat var skåpet skall stå?
- Ta lagen om anställningsskydd. Den är totalt misslyckad. Det är ju helt skrattretande när regeringen och Finlands företagare försöker berätta vad man har åstadkommit. Man lyckades inte med något annat än att skapa en fullständig kalabalik och slutresultatet har ingen som helst betydelse.
Vad önskar du dig av nästa regering?
- Först och främst ekonomiska resurser för utbildning, pedagogik, forskning och innovationer. Att man ger tillbaka de pengar som skurits bort, säger Luukkainen. Och det är inte fråga om en satsning, det är att betala tillbaka. Vi är miljarder ifrån att tala om en satsning.
Lärarfacket vässar klorna
Just nu råder fred på arbetsmarknaden. Kollektivavtalen löper fram till slutet av mars 2020 för OAJ:s och därmed också FSL:s del. Men inom fackorganisationen vilar man inte på lagrarna. Förberedelserna inför kommande avtalsrunda är i full gång.
- De stora frågorna är nivån på löneförhöjningarna men också formen på löneförhöjningarna. Med form menar jag exempelvis nivån på den allmänna höjningen eller om det blir några lokala potter. För lärarnas del kommer vi att driva frågan om ett lönesystem som höjer lärarnas grundlön så att den bättre motsvarar de krav som yrket ställer samt den utbildningsnivå lärarna har.
Vad talar vi om för summor?
- Det är farligt att låsa sig vid en summa. Men för en högskoleutbildad skall grundlönen inte ligga under 3000 euro, säger Luukkainen. Men vi når inte dit med bara en förhandlingsrunda, det är ett faktum. Man måste också vara realist. Det kommer att vara ett styvt jobb och vi får vara beredda på organisatoriska åtgärder. Kampen går inte enbart mot arbetsgivaren, utan också mot de andra fackorganisationerna. Det finns en begränsad mängd pengar.
Ett plus ett är mer än två
OAJ är en tung utbildningspåverkare med över 120.000 medlemmar och för den som inte är insatt kan organisationen te sig snårig. FSL utgör en självständig bit i detta organisationspussel.
- Vi har ett utmärkt samarbete. Tillsammans är vi mer än om vi båda två var enskilda. Utan FSL skulle inte OAJ vara en så betydande påverkare som vi är idag. FSL:s röst hörs i OAJ i alla de frågor där FSL vill höras.
Tidningen Läraren intervjuar tunga utbildningspåverkare. Först ut var Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.