Bristen på undervisningsmaterial på svenska gör att finlandssvenska lärare måste sätta ner mera tid på att producera material jämfört med sina finska kolleger. Det försätter de svenska lärarna, men också eleverna, i en ojämlik situation.
- Vi behöver ett kursmaterial som motsvarar det som man får på finska, sade Nancy Bäck, ordförande för Karleby svenska lärarförening.
Bristfälligheterna i den finlandssvenska läromedelsproduktionen var något som engagerade då FSL:s fullmäktige samlades till vårmöte 24-25.4 i Tammerfors.
Karleby svenska lärarförening yrkade i en motion till fullmäktige att FSL är aktivt i frågan och trycker på så att undervisningsmaterial översätts snabbare och i större omfattning än nu.
Inget nytt problem
FSL:s styrelse konstaterade att problematiken ingalunda är ny. Förbundet har tidigare påtalat orättvisan och den ojämlika situation som de båda språkgruppernas lärare befinner sig i. Detta gäller främst gymnasiet, men också den grundläggande utbildningen. Ett problem är att förlagen står på bromsen så fort det drar ihop sig till läroplansarbete.
- Risken är att förlagen säger att inget nytt material produceras innan vi har fått en ny läroplan, sade Jeanette Lindroos från Väståbolands lärarförening.
Karleby svenska lärarförening vill också att FSL vänder sig till de finlandssvenska fonderna i frågan.
- Man kunde använda fondpengar också till att översätta, inte bara till att producera nytt, sade förbundsordförande Christer Holmlund.
- Det är svårt att hitta lärare som översätter läromedel, sade Pernilla Granlund från Borgå lärarförening. Rik blir man nog inte på det.
I fullmäktigesalen höjdes också röster för att det inte nödvändigtvis måste vara en lärare som sköter översättningen, men nog att sakgranskningen bör ske av en lärare. Petra Örn, Åbo lärarförening lät sig inte övertygas.
- Jag har översatt professionella översättares översättningar, sade Örn. I studentskrivningarna kan det gå riktigt på tok av bara ett litet fel.
Mentorskap för nya lärare
Korsholms svenska lärarförening vill å sin sida att FSL skall jobba för att det finns mentorer som hjälper nya lärare. Det är viktigt att en ny lärare får en bra introduktion till läraryrket och FSL borde jobba för att synliggöra behovet.
- Det här är lärarutbildningens akilleshäl, sade Anna Nylund från Korsholms svenska lärarförening.
FSL:s styrelse lovade utreda vilka program för mentorskap som finns i skolorna och kommunerna.
- Jag hoppas att arbetsgivarna skulle se nyttan med detta. Det kan till exempel avlasta rektorerna, sade Linda Felixson, vice ordförande i styrelsen.
- En bra motion, sade Julia Liewendahl, som representerar Finlands svenska lärarstuderandes förening (FSLF) i fullmäktige.
Sune Alén, mångårig åländsk styrelseledamot, höjde ändå ett varnande fackligt finger.
- Vi är ett fackförbund. Vi bör också se till att mentorerna får ersättning.
FSL:s fullmäktige godkände båda motionerna.
Usken engagerade
Utanför de egentliga möteshandlingarna togs även fullmäktigeledamöterna på pulsen vad gäller lärarnas undervisningsskyldighet. På basis av några påståenden kan man bland annat utläsa att en klar majoritet av FSL:s fullmäktigemedlemmar anser att tilläggsuppgifter borde ersättas på samma grund oavsett usk. Utgående från snabbenkäten anser också en majoritet att undersviningsskyldigheten borde harmoniseras till 21h/vecka för alla lärarkategorier.
Ta ställning till påståendena.
Är du beredd att avstå från löneförhöjningar för att sänka usken för de som har högre usk än dig?
Läs också:
Christer Holmlund: "Vakna ur törnrosasömnen"
FSL:s uttalande från fullmäktigemötet: "Bristen på läromedel på svenska skapar ojämlikhet inom skolan"
Tidningen Lärarens ledare nr 8/2019 tangerar även problematiken med att läromedelsproduktionen släpar efter på finlandssvenskt håll: "Medel för läromedel"