Förlängd läroplikt, småbarnspedagogiken, gymnasieutbildningen och skolhälsovården. Där är några av regeringen Rinnes satsningar när det gäller utbildningspolitiken. Totalt ligger satsningen på närmare en miljard euro.
Regeringsprogrammet kan delas in i så kallade bestående utgifter samt investeringar. För utbildningens del är de bestående utgifterna 201,5 miljoner euro och investeringarna går på 730 miljoner euro. Tanken är att de bestående utgifterna skall bli permanenta budgetmoment även under kommande regeringsperioder, medan investeringsmiljonerna är mer att betrakta som punktinsatser.
Investeringsutgifter – 730 miljoner
Småbarnspedagogiken, yrkesutbildningen och grundskolan är de största vinnarna.
Den grundläggande utbildningen – 190 miljoner
Regeringen gör en investering på 190 miljoner i grundskolan. Satsningen gäller åren 2020, 2021 och 2022. Ett kvalitets- och jämlikhetsprogram skall skapas för att förbättra inlärningsresultaten. I samma veva skall även lagstiftningen i anslutning till specialundervisningen ses över.
Småbarnspedagogiken – 205 miljoner
Med investeringen vill regeringen få fler barn att delta i småbarnspedagogisk verksamhet. Ett försök med avgiftsfri förskola för femåringar skall genomföras och på sikt är målsättningen en tvåårig avgiftsfri förskola.
Trestegsstödet införs också i förskolan.
Regeringen gör även permanenta satsningar på småbarnspedagogiken på 33 miljoner euro. Den subjektiva rätten till dagvård återinförs och gruppstorlekarna regleras. (se nedan)
Yrkesutbildningen – 235 miljoner
Yrkesutbildningen stärks med 235 miljoner under en tidsperiod på fem år.
Tanken är att stärka grundfinansieringen och att anställa fler lärare.
Hobbyverksamhet – 40 miljoner
Regeringen satsar 40 miljoner euro för att utveckla en finsk version av den så kallade isländska modellen. Målsättningen är att skapa avgiftsfria möjligheter att utöva en hobby i samband med skoldagen. Det skall ske i samarbete med den tredje sektorn.
Hobbyverksamheten skall bli bestående. Utöver investeringen på 40 miljoner satsas också 14,5 miljoner av de så kallade permanenta medlen.
Bestående utgifter – 201,5 miljoner
Det har redan tidigare läckt ut uppgifter om att läroplikten skall förlängas till att gälla även andra stadiet. Övriga permanenta utgiftsposter är en satsning på gymnasiet, småbarnspedagogiken, skolhälsovården och hobbyverksamhet i samarbete med skolan.
Småbarnspedagogiken – 33 miljoner euro.
Rinnes regering återinför den subjektiva rätten till dagvård. Den satsningen kostar 17 miljoner årligen. Utöver detta reglerar regeringen gruppstorlekarna för barn över 3 år till max 7 barn per vuxen. Det kostar 16 miljoner euro per år. De permanenta satsningarna på småbarnspedagogiken uppgår därmed till 33 miljoner.
Men så som ovan nämnt görs också en investering på 205 miljoner euro.
Skolhälsovården – 29 miljoner
Regeringen Rinne vill stärka elevvården i grundskolan och på andra stadiet. Det innebär fler skolkuratorer, skolpsykologer och skolhälsovårdare. Satsningen på elevvårdspersonal går lös på 29 miljoner euro.
Gymnasieutbildningen – 18 miljoner
Regeringen vill stärka kvaliteten inom gymnasieutbildningen. Det sker genom en årlig satsning på 18 miljoner euro. Detta sker redan från och med år 2020.
Utöver detta gör regeringen också en investering på 20 miljoner för att sjösätta den nya gymnasielagen som träder ikraft den 1.8.2019 och för att stärka kvaliteten inom gymnasieutbildningen.
Det står i regeringsprogrammet att målsättningen är att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt i studentexamen.
Förlängd läroplikt – 107 miljoner
Regeringen satsar 107 miljoner på att förlänga läroplikten till andra stadiet.
Den finlandssvenska utbildningen
En utredning om den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov skall genomföras. Utredningen gäller ända från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen. Utredningen skall utmynna i ett åtgärdsprogram som tryggar jämlikheten.
Läs också:
Gun Oker-Blom: "Den svenskspråkiga utbildningen skall utvecklas på jämlik grund"