I mitten av januari lediganslog kommunerna i huvudstadsregionen sina lärarjobb. Intressant att det måste ske redan i januari kan jag tycka, i synnerhet då få studerande kunnat få ut sina behörighetspapper vid den tiden.
Det är helt förståeligt att skolorna så tidigt som möjligt vill ha klarhet i vilka som ingår i personalen det kommande läsåret, men att få detta gjort före sportlovet i Nyland känns som en onödigt ambitiös målsättning. Med tanke på planeringen av följande läsår borde nog mitten av april räcka.
Att dessutom en av kommunerna, samtidigt som den efterlyser flera behöriga lärare, går in för att lediganslå ordinarie tjänster endast en gång om året, och detta dessutom i januari, låter verkligen konstigt i mina öron.
Jag har som rektor och lärare varit med om att rekrytera lärare till skolan. Då insåg jag vikten av att man som arbetsgivare är möjligast attraktiv för både utexaminerade lärare och sådana som är i slutskedet av sina studier. För mig var det självklart att försöka visa vilka fördelar vi hade jämfört med grannkommunen. Så här gör man nog också idag säger studerandena, men det är främst rekryterare från Sverige som fängslar under sina besök.
Förra veckan presenterade Sydkustens landskapsförbund en utredning av lärarsituationen i huvudstadsregionen. Enligt denna finns det 65 obehöriga klasslärare i huvudstadsregionen (Kyrkslätt, Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda). Detta att jämföra med de 21 utannonserade klasslärartjänsterna i HBL (enligt min granskning). Hur är detta möjligt, var finns skillnaden? Vi behöver en grundlig utredning av vilken typ av anställningsförhållande de 44 klasslärarna har.
Inom förbundet har vi länge efterlyst ett bredare statistiskt material för att få klarhet i den verkliga lärarsituationen. Det har visat sig att ingen, varken myndighet eller organisation, har anmält intresse för detta. Att bara se på den faktiska situationen ger inte en tillräckligt bra bild av läget.
Vi vet hur många obehöriga vi har på tjänsterna, men vi har inte klarhet i hur många av dessa tjänster som i verkligheten är besatta med behöriga lärare i grunden men som av någon anledning är tjänstlediga, till exempel föräldralediga. I samband med detta borde vi även se på åldersstrukturen för att få klarhet i omfattningen av kommande pensioneringar.
Samtidigt som vi gärna deltar i debatten om behovet av lärare önskar vi alla arbetsgivare lycka till i sina rekryteringsprocesser. Vi har ett gemensamt mål och det är behöriga lärare i våra skolor!