Var det lösningsförslag som Tehy och Super förkastade enligt den allmänna linjen eller inte? Enligt de som godkände förslaget ja, enligt de som förkastade förslaget, nej. Vad är det egentligen fråga om?
Det här är en översättning av en text skriven av OAJ:s ekonom Mika Väisänen.
Under den här förhandlingsrundan har man med den allmänna linjen vanligen avsett den löneförhöjningsnivå man avtalade om mellan Teknologiindustrin och Industriförbundet. I det avtalet är de sammanlagda löneförhöjningarna 3,3 procent och avtalsperioden 25 månader.
Den allmänna linjen består alltså av dessa två tal. Arbetsgivaren köpte arbetsfred – tid då stridsåtgärder riktade mot det ifrågavarande arbetskollektivavtalet är förbjudna – i 25 månader för en penningsumma som motsvarar sammanlagt 3,3 procents bruttoförhöjning under avtalsperioden.
Priset för en arbetsfredsmånad blev då 3,3 procent/25 månader = 0,132 procent. Detta tal definierade den allmänna linjen i avtal kortare än 25 månader. I avtal på till exempel 23 månader blir den sammanlagda procenten av löneförhöjningar 3,04 procent (23 x 0,132)
Denna arbetsmarknadsmatematik är alla avtalsparter överens om.
| Läs också tidningen Lärarens analys: "Att vårdfacken sköt medlingsbudet i sank resulterade i ett osedvanligt hätskt tonläge fackförbunden emellan." |
Tillämpning av den allmänna linjen i praktiken
I de avtal som följer den allmänna linjen har avtalsparterna getts fria händer då det gäller hur förhöjningarna fördelas på allmänna förhöjningar och justeringspotter. Även tidpunkten för förhöjningarna har bestämts i de branschvisa förhandlingarna och har varierat från avtal till avtal.
För löntagaren är förstås det optimala att få en så stor del av löneförhöjningen i början av avtalsperioden. Arbetsgivaren kan spara i avtalsperiodens lönekostnader om förhöjningarna kommer så sent som möjligt.
Hur bra avtalet är med hänsyn till det här kan man bedöma genom att beräkna hur mycket lönerna i medeltal stiger per månad under avtalsperioden. Ju tidigare förhöjningarna träder i kraft desto större är jämförelsetalet. I teorin skulle maximivärdet för ett 3,3-procentigt avtal vara 3,3 om alla förhöjningar skulle betalas genast i början av avtalsperioden. Sådana avtal har givetvis inte ingåtts.
Jämförelsetalet för den allmänna linjen blir 1,9 då den första förhöjningen på 1,3 procent kommer fyra månader in i avtalsperioden 1.3.2020 och den andra 2 procents förhöjningen kommer 1.2.2021, det vill säga 15 månader från avtalets början.
I det kommunala avtalsförslaget var jämförelsetalet exakt det samma som allmänna linjens 1,9 procent, avtalen var också i detta hänseende likvärdiga.
Den första förhöjningen på 1,24 procent skulle ha kommit 1.8.2020, fyra månader in i avtalsperioden. Den andra, sammanlagt 1,8 procent, skulle ha kommit 1.4.2021, det vill säga 12 månader från början av avtalsperioden.
Tehys påstående om att det kommunala lösningsförslaget inte följer den allmänna linjen grundar sig på deras egen definition av den allmänna linjen. Hos Tehy har man samlat in information om avtalslösningarna inom industrin och därefter har man granskat tidpunkterna för löneförhöjningarna i avtalen.
Enligt Tehy har tidpunkten för löneförhöjningarna i de branschvisa avtalen i medeltal inträffat två månader tidigare än i Teknologiindustrins avtal.
Materialet Tehy använder granskar endast lösningarna och avtalen i de största avtalsbranscherna inom industrin. Materialet har inte viktats till exempel med antalet löntagare. Jämförelseobjektet är således ett sampel av avtalen i en viss bransch som man san jämför med kommunens lösningsförslag.
En tidigareläggning av löneförhöjningspotten med två månader är för en enskild löntagare av ganska ringa betydelse. Men, det höjer ändå jämförelsetalet så, att en sådan ”allmän linje” är bättre än en på arbetsmarknaden vidare definierad och en allmän linje som gäller en större skara löntagare. Speciellt om man gör jämförelsen skilt för avtalsperiodens första år.
Avtalsparterna kan givetvis jämföra avtalslösningar som de behagar. Men om man har andra jämförelseobjekt än de övriga, då bör man också använda andra benämningar.