Arbetstid

Lärarnas arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet (usk) i undervisningsämnena. Undervisningsskyldigheterna för de olika lärarkategorierna regleras i lärarnas kollektivavtal (UKTA).

 

Undervisningsskyldigheten inom grundläggande utbildningen varierar mellan 18 och 24 veckotimmar. Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.

  • i förskollärartjänst: 23
  • i klasslärartjänst: 24
  • i speciallärartjänst: 24
  • i specialklasslärartjänst: 22

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

 

Undervisningsskyldighet för ämneslärare

  • modersmålet och litteratur (också finska/svenska som andra språk): 18
  • det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk): 20
  • matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik: 21
  • religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi: 23
  • textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, elevhandledning: 24
  • övriga ämnen: 23

 

Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.

 

Hur lång är en lektion?

En lektion är enligt praxis i regel 45 minuter lång, medan rasterna är 15 minuter. Enligt förordningen om grundläggande utbildning ska 45 minuter av en timme användas för undervisning. Däremot kan undervisningstiden indelas i sådana perioder som anses vara lämpliga. Hur lektionstiden har indelats inverkar inte på lärarnas löner.

 

Läsårets arbetstider

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag, minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

 

För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

 

Lovtider för läsåret 2017-2018

Läsåret 2017-2018 har 188 arbetsdagar Självständighetsdagen infaller på en onsdag, den 1 maj är en tisdag och trettondagen en lördag.

 

Självständighetsdagen (onsdag) 6.12.2017
Trettondagen (lördag) 6.1.2018
Påsken (fredag - måndag) 30.3-2.4.2018
Första maj (tisdag) 1.5.2018
Kristi himmelsfärd (torsdag) 10.5.2018
Vårterminens avslutning (lördag) 2.6.2018

 

De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998

 

Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att delta i studie- och planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa avsnitt.

 

Arbetsgivaren kan besluta att en tjänsteinnehavare även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna, de ovan nämnda tre FBA-dagarna och den övriga arbetsskyldigheten. Dessa extra planeringsdagar kan vara högst två till antalet och sammanlagt högst 12 timmar per läsår.

 

När och hur? 

FBA-dagarna ska ordnas under läsåret eller i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två extra planeringsdagar ska ordnas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna.

 

För extra planeringsdagar (sex timmar) betalas lärarna dagslön. De två extra planeringsdagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas.

 

Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte.

 

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen deltar i de extra planeringsdagarna utöver de tre avtalade eller om bara en del av lärarna i kommunen eller skolan ska delta i dem.

 

Viktigt är att det klart framgår ur skolans läsårsplan på vilket sätt och när lärararbetsdagarna används i just din skola. Utgångspunkten är att arbetsgivaren har rätt att besluta hur de tre dagarna används.

 

 En del kommuner och skolor ger varje enskild lärare möjlighet att själva avgöra hur en dag per läsår används; till exempel till ämnesfortbildning. Möjligheten att själv påverka innehållet av en dag uppfattas av många lärare som en stor fördel.

 

Ibland på en lördag

I de flesta skolor ordnas två fortbildningsdagar i direkt anslutning till läsårets arbetsdagar eller undantagsvis på en lördag. Om en fortbildningsdag ordnas i början eller i slutet av sommarlovet, måste fortbildningsdagen hållas antingen dagen före eller dagen efter den första respektive sista skoldagen. Det är alltså inte korrekt att ordna en fortbildningsdag på fredag, om skolarbetet inleds på tisdag eller onsdag. Att ordna en fortbildningsdag på fredag då skolarbetet inleds på måndag är däremot okej. 

 

12 timmar studie- och planeringstimmar till

I och med det så kallade konkurrenskraftsavtalet har 12 timmar tillkommit. De här timmarna kan användas till planering av skolåret, utvärdering av skolans verksamhet eller lärarfortbildning.

 

Konkurrenskraftsavtalets 12 timmar måste användas under elevernas arbetsår. Sex av dessa timmar kan av grundad anledning infalla på en lördag.