Arbetstid

Lärarnas arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet (usk) i undervisningsämnena, vilka regleras i lärarnas kollektivavtal (UKTA). För elevhandledare, studiehandledare och speciallärare i gymnasiet gäller årsarbetstid. Som timlärare kan man jobba antingen i huvudsyssla eller bisyssla. 

I den här artikeln kan du bland annat läsa om: 

• Usk i grundskolan
• Hur lång är en lektion i grundskolan?
• Usk i gymnasiet
• Planering av läsåret och temadagar
• Distansundervisning
• Läsårets arbetstider
• FBA-dagar
  
• Byte av arbetstid för anställda inom UKTA
• Årsarbetstid (elevhandledare, studiehandledare och speciallärare i gymnasierna)
• Timlärare i huvudsyssla/bisyssla

Undervisningsskyldigheten inom grundläggande utbildningen varierar mellan 18 och 24 veckotimmar. Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena. 

I förskollärartjänst: 23

I klasslärartjänst: 24

I speciallärartjänst: 24

I specialklasslärartjänst: 22

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare inom den grundläggande utbildningen

Modersmålet och litteratur (också finska/svenska som andra språk): 18

Det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk): 20

Matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik: 21

Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi: 23

Textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, elevhandledning: 24

Övriga ämnen: 23

En lektor i elevhandledning har en arbetstid på 1221 timmar per läsår som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för. Arbetstiden förkortas nästa år med 7 timmar på grund av söckenhelger som infaller på vardagar. Av arbetstiden kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår.

Särskilda uppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten

Om en lärartjänsteinnehavare inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldigheten förutsätter, kan de särskilda uppgifter som anges nedan till behövliga delar räknas in i lärarens undervisningsskyldighet. För dessa uppgifter kan även en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme enligt lönepunkt 4 03 04 00 5 med undervisningsskyldigheten 18 årsveckotimmar, betalas ut.

• Skötsel av bibliotek
  
  En lärartjänsteinnehavare som sköter skolans bibliotek får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret, en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 3 500, och en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000.
• Skötsel av samlingar
  
  En innehavare av ämneslärartjänst som sköter samlingar i biologi respektive fysik och kemi får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.
• Ordnande av musikframträdanden
  
  En innehavare av ämneslärartjänst som ordnar skolans gemensamma musikframträdanden får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Om ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden i en skola med minst sex lärare ålagts en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare, betalas likaså en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.
• Ledning och övervakning av kostservice
  
  Till en innehavare av lärartjänst i huslig ekonomi som ålagts ledningen och övervakningen av kostservice betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme för varje påbörjat antal av åtta grundskolor. Ersättningen kan dock motsvara högst sex årsveckotimmar.
• Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning
  
  En lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-material betalas följande ersättning:

  Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensamt AV-material som en grundskollärare har ålagts att sköta är timantalet alltid 1,5 årsveckotimmar. En lärare som ålagts ansvara för skötsel och övervakning av datautrustning betalas en ersättning motsvarande en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne, betalas en ersättning motsvarande två veckotimmar.

• Elevkårshandledning
  
  En lärartjänsteinnehavare som ålagts att handleda elevkåren för årskurs 7–9 betalas en ersättning motsvarande en halv veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning motsvarande en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning motsvarande en och en halv veckotimme i större skolor.
• Klubbarbete
  
  Ersättningen för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24. Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid grundskolan/gymnasiet betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 dividerat med 24.
  
• Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts
  
  Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0). Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift. Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter.

Korsanvändning av vissa ersättningar 

Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan timmarna sammanslås för de ersättningar som anges i skötsel av bibliotek, skötsel av samlingar, skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning och elevkårshandledning. För skötseln av dessa uppgifter kan arbetsgivaren fördela högst det sammanslagna antalet timmar på något annat sätt än vad som bestäms i dessa paragrafer.

Annat som kan räknas in i undervisningsskyldigheten

Skolföreståndaruppgifter sänker usken och även förflyttningar mellan olika skolenheter. Läs mer om grunderna för en minskad undervisningsskyldighet i UKTA.

Hur lång är en lektion i grundskolan?

En lektion är i regel 45 minuter lång, medan rasterna är 15 minuter. Enligt förordningen om grundläggande utbildning ska 45 minuter av en timme användas för undervisning. Däremot kan undervisningstiden indelas i sådana perioder som anses vara lämpliga. Hur lektionstiden har indelats inverkar inte på lärarnas löner.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare inom gymnasieutbildningen

Modersmålet och litteratur samt S2-språk (finska/svenska som andra språk): 16

Det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) och informationsteknik: 19

Matematik, fysik, kemi, bildkonst och musik: 20

Religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, hälsokunskap, biologi och geografi: 21

Studiehandledning, specialundervisning, huslig ekonomi, textilslöjd och teknisk slöjd: 22

Gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs): 23

Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt S2-språk (finska/svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan.

Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.

För studiehandledare eller speciallärare med årsarbetstid är den årliga arbetsmängden 1600 timmar. 400 timmar är sådana som läraren får bestämma tid och plats för arbetet. Innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger mängden undervisning och handledning och lärarens övriga uppgifter. 

Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten 

Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till undervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar och gymnasieresurstimmar. Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer och elevhandledning. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

Ambulerande lärare

Sedan den 1.8.2022 betalas i första hand en ersättning ut till en ambulerande lärare. Uppgiften kan fortfarande räknas in i undervisningsskyldigheten om läraren har underskott av timmar i förhållande till undervisningsskyldigheten i uppgiften. Det gäller även timlärare i huvudsyssla. För hur antalet timmar som räknas in i undervisningsskyldigheten ska räknas ut finns en formel i UKTA del B §18.

Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera verksamhetsställen och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan dem (i genomsnitt en eller två gånger per vecka), betalas en ersättning i euro enligt lönebilagan. Om läraren byter verksamhetsställe tre eller fyra gånger, betalas ersättningen förhöjd med 50 procent. Vid fem eller flera byten betalas dubbel ersättning.

Ersättningen som ligger som grund för uppgiften och avtalstexten ovan är 128,15 euro per 1.6.2023. Ersättning enligt bestämmelsen betalas inte om avståndet mellan verksamhetsställena är kortare än två kilometer.

Koefficienttimmar 

Det totala antalet timmar som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10. Med klassundervisningstimmar avses här klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer. 

Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10.  

Exempel: En lärare har 15 timmar fysik och kemi per vecka. Demonstrationstimmarna är 3 och då blir det totala timantalet 18. Antalet koefficienttimmar är 1,8. Det timantal som ligger till grund för lönebetalningen uppgår då sammanlagt till 19,8.

Gymnasieresurstimmar 

För de arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som ålagts lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet, bör gymnasiet anslå 14 veckotimmar per gymnasium och 0,17 veckotimmar per studerande. Om gymnasieresursens användning besluter man för ett läsår i taget. Om gymnasieresursen inte används till sin helhet för uppgifter utom klass ska det oanvända antalet timar användas till undervisningsarbete.  

Av gymnasieresursen bör största delen användas till uppgifter utanför klass. För det här arbetet och de här uppgifterna som bestäms av rektor är undervisningsskyldigheten 19.

Planering av läsåret och temadagar

Arbetsgivaren ska i början av läsåret tillsammans med lärarna planera lärarnas arbete för hela läsåret. I den plan som i läroanstalterna görs upp för läsåret ska ingå allt det undervisnings- och annat arbete som åläggs lärarna.

Utgående från planen vet lärarna när de gemensamt överenskomna sakerna ska göras och hurdana resurser arbetsgivaren har gett för uppgifterna. Den verksamhetsplan som uppgjorts i samarbete med lärarna garanterar att arbetet i läroanstalten löper. I verksamhetsplanen ska man anteckna bland annat följande gemensamt överenskomna avvikelserna från det normala skolarbetet:

• temadagar (idrottsdagar, konsttestarna osv.)
• lägerskolor
• exkursioner och studieresor
• föräldrakvartsveckor/ bedömningsveckor/ utvecklingssamtalsveckor osv.

Det lönar sig att i skolans verksamhetsplan göra formuleringarna som möjliggörande så som till exempel ”enligt möjlighet”, ”utgående från skolans ekonomiska situation” eller ”vid behov". Det är viktigt att beakta att det för alla arbetsuppgifter ska finnas tillräckliga resurser.

Temadagar

Det är av vikt att hålla skilt vad man avser med temadagar och att undervisningen ordnas så att man till exempel studerar ett visst tema, på så sätt som det nämns i läroplansgrunderna om ”Helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden”.

Undervisningen kan till exempel genomföras genom att:

• samma tema studeras parallellt i två eller flera läroämnen samtidigt.

• innehåll som hör till samma tema delas in i perioder som följer på varandra.

• ordna aktiverande evenemang såsom temadagar, olika tillställningar, kampanjer, studiebesök och lägerskolor.

• planera mångvetenskapliga lärområden som omfattar en längre period och flera läroämnen och som kan innehålla ovannämnda helhetsskapande metoder.

• skapa helheter där många läroämnen samverkar.

• erbjuda samordnad undervisning, så att all undervisning är helhetsbaserad såsom i förskoleundervisningen.

Kom ihåg att man med läroplanen inte ändrar man på anställningsvillkoren för lärarna.

Mångvetenskapliga lärområden är en del av undervisningen. Mångvetenskapliga lärområden förutsätter oftast samarbete med andra lärare.

Lärarna förverkligar lärområdena under sin egen arbetstid. Om det innebär mera undervisningen än det man fastställt för läraren ersätts detta genom engångstimarvoden.

Bekata också samplaneringstiden

Mångvetenskapliga lärområden förutsätter oftast samarbete med andra lärare. Lärarna förverkligar lärområdena under sin egen arbetstid. Mångvetenskapliga läromården förutsätter förutom planering av den egna undervisningen ofta också gemensam planering. För gemensam planering av undervisningen används samplaneringstid.

För de som jobbar deltid, till exempel partiellt vårdlediga eller de som har partiell förtida ålderspension, är det skäl att tillsammans med arbetsgivaren komma överens om hur den lediga tiden placeras. Man kan gå in för antingen förkortade arbetsdagar eller helt arbetsfria dagar och då bör man ha en överenskommelse kring hur man förfar om man vill avvika från detta till exempel på grund av en temadag. Det lönar sig att skriftlig komma överens om detta i samband med att man avtalar om att arbeta deltid.

Distansundervisning

Om en lärartjänsteinnehavare ålagts sköta arbete utom klass i anslutning till en studerandes distansstudier, räknas till undervisningsskyldigheten det antal timmar som arbetsgivaren och läraren uppskattat på förhand och som arbetsgivaren fastställt i arbetsplanen. Grunden för lönebetalningen är att 1,5 timme undervisningsarbete på distans motsvarar en lektion.

Läsårets arbetstider

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag, minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

Läsåret 2024-2025 har 187 arbetsdagar. Lovtider för läsåret 2024-2025 ser ut som följande:

De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998

Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att delta i studie- och planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa avsnitt.

Arbetsgivaren kan besluta att en tjänsteinnehavare även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna, de ovan nämnda tre FBA-dagarna och den övriga arbetsskyldigheten. Dessa extra planeringsdagar kan vara högst två till antalet och sammanlagt högst 12 timmar per läsår.

När och hur? 

FBA-dagarna ska ordnas under läsåret eller i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två extra planeringsdagar ska ordnas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna.

För extra planeringsdagar (sex timmar) betalas lärarna dagslön. De två extra planeringsdagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas.

Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte.

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen deltar i de extra planeringsdagarna utöver de tre avtalade eller om bara en del av lärarna i kommunen eller skolan ska delta i dem.

Viktigt är att det klart framgår ur skolans läsårsplan på vilket sätt och när lärararbetsdagarna används i just din skola. Utgångspunkten är att arbetsgivaren har rätt att besluta hur de tre dagarna används.

Ibland på en lördag

I de flesta skolor ordnas två fortbildningsdagar i direkt anslutning till läsårets arbetsdagar eller undantagsvis på en lördag. Om en fortbildningsdag ordnas i början eller i slutet av sommarlovet, måste fortbildningsdagen hållas antingen dagen före eller dagen efter den första respektive sista skoldagen. Det är alltså inte korrekt att ordna en fortbildningsdag på fredag, om skolarbetet inleds på tisdag eller onsdag. Att ordna en fortbildningsdag på fredag då skolarbetet inleds på måndag är däremot okej. 

Byte av arbetstid för anställda inom UKTA (kommunernas avtal)

Under ett läsår kan upp till 114 timmar undervisning bytas ut mot utvecklingsarbete-/mentor- och/eller tutorarbete. Den relativt nya avtalsparagrafen gör det möjligt för en enskild lärare att tillsammans med rektor komma överens om byte av undervisningstimmarna.

Antalet undervisningstimmar som byts ut, multipliceras med 1,5 som ger antalet timmar utvecklingsarbete, vilket innebär att 114 timmar undervisnign motsvarar 171 timmar utvecklings-/mentors- eller tutorarbete. Läraren och rektorn kommer överens om till vilken typ av uppgifter som arbetstiden används till. Det är också möjligt att komma överens om att arbetstiden ska användas exempelvis till lärarens kompetensutveckling eller till verksamhet som stöder välbefinnandet.

Årsarbetstid (elevhandledare, studiehandledare och speciallärare i gymnasierna)

Arbetstiden för en lektor i elevhandledning i årsarbetstid bygger på en arbetstid som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för och en som läraren väljer tid och plats för. Den bundna arbetstiden är 1221 timmar (kommunala skolor)/1200 timmar (privata skolor) per läsår. För den arbetstid som inte är bunden till tid eller plats finns inte någon fastställd arbetstid. 

Till den bundna arbetstiden hör bland annat handledning, klasstimmar: högst 500 timmar (kommunal elevhandledare) högst 494 (privata undervisningssektorn), FBA-dagar (3 x 6 timmar) och arbete med den gemensamma elevantagningen under sommaravbrottet samt andra förordnadne arbetsuppgifter så som möten, organisering av prao-perioder, föräldramöten och elevvårdsgrupper.

För studiehandledare och speciallärare i gymnasiet är den bundna arbetstiden 1200 timmar och arbetstid som inte är bunden till tid eller plats 400 timmar. 

Rektorn och elevhandledaren bör i samarbete göra upp en arbetstidsplan för läsåret över de arbetsuppgifter som hör till elevhandledaren. I planen lönar det sig att lämna en del arbetstid opreciserad för oförutsedda arbetsuppgifter samt för bland annat korta sjukfrånvaron. Hur arbetstiden räcker till för de olika arbetsuppgifterna ska man bedöma under läsåret. Man ska avtala på förhand om det merarbete som uppstår om den årliga arbetstiden överskrids.

För alla arbetsuppgifter som har anvisats ska det riktas arbetstid. Det finns inga arbetsuppgifter som hör till tjänsten som skulle utföras på egen tid.

Timlärare i huvudsyssla och bisyssla

En timlärare har anställning i huvudsyssla om timläraren undervisar minst 16 klasstimmar i en skola eller läroanstalt, minst 14 klasstimmar vid ett vuxengymnasium eller ett gymnasiums vuxenlinje eller undervisar som timlärare i mer än en skola eller läroanstalt sammanlagt minst det antal timmar som anges för huvudsyssla.

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i huvudsyssla är i regel den samma som för motsvarande tjänsteinnehavare.

Om en timlärare undervisar vid samma skola/läroanstalt i flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, ska en vägd undervisningsskyldighet räknas ut. I vår räknare i appen Lärarrummet kan du räkna ut den vägda undervisningsskyldigheten (uvs). 

Om en tillsvidareanställd timlärare i anställs som timlärare hos en annan arbetsgivare medan anställningen pågår, tillämpas bestämmelsen om sammanräkning av undervisningstimmarna för huvudsyssla efter att den tid som för arbetsgivarens del avtalats för uppsägning i UKTA DEL A, Kapitel VIII § 58 har förflutit efter meddelandet.

Du är timlärare i bisyssla om du har färre än 16 timmar undervisning per vecka i grundskola och gymnasium. Som timlärare i bisyssla får du lön per hållen timme.