”Som arbetsgivare behöver vi se till att jobbet inte är för krävande och att ge rektorerna en möjlighet att utföra arbetet väl. Då trivs och stannar de.” Så uttryckte sig en klok arbetsgivarrepresentant för inte så länge sedan. Rektorn i mig känner exakt igen den aspekten. Mår rektorn bra, mår skolan bra.
Rektorn är den förman som ska finnas till för alla, som leder, lyssnar och agerar. Rektorn är skolans hjärta som tar sig tid för elever och välmående, fostrande och disciplinära sidan.
I dag handlar allt mera om kommunikation och information. Det är en väldigt viktig bit av rektorsjobbet och utgör en bra bas för allt samarbete.
Då rektorsbordet svämmar över med tjänstemannauppdrag, beslutsdjungel, elevvård, undersökningar och specialuppdrag som till exempel vaktmästare, kock eller kunnig i byggbranschen – då uppstår en situation som varken är bra för rektorn eller skolan.
Med förstående arbetsgivare som ser det hektiska i rektorvardagen och rensar bort mera än bara undersökningar, är jag ganska säker på att den finländska skolan lyckas bibehålla rektorers entusiasm, en drivkraft som varje skola behöver.
Och jo, rektorsjobbet är det bästa av det bästa i stunder då du som rektor ser att skolan rullar. Du möter underbara barn och ungdomar med brinnande iver. Du ser inspirerade lärare som tar sig an och du kan se ett påtagligt VI, den kollegiala styrkan. Den stunden är fin, den känslan bär.
Attraktionskraften till rektorsjobbet behöver vi satsa på. Vägen dit är varken rak eller enkel men förståelse för rektorers pressade vardag är en bra början på nya ledarskapslösningar som passar skolenheten.
