Dramatisk nedgång i kunskapsnivån, skulle inte tro det. Vi ser en ständigt nedåtgående trend i finländarnas kunskapsnivå ända sedan 1990-talet. Allt medan regering efter regering i sina uttalanden betonat att Finland klarar sig enbart genom kunnande och utbildning. Ändå står vi här nu.
Nivån på finländarnas kunskapsnivå höjer vi enbart genom en målmedveten helhetssatsning på utbildning. Systemet för hur man tillgodoser elevers stödbehov, det så kallade trestegsstödet, måste revideras och byråkratin minskas. Trestegsstödets finansiering måste höjas, så att utbildningsanordnaren garanteras mera resurser för varje elev inom det intensifierade eller särskilda stödet.
Fokus på tidig registrering och småbarnspedagogik är en grundsten för utbildning i vårt land. Eleven måste få stöd så tidigt som möjligt under sin lärstig. Finland har färre timmar i de lägre klasserna än de länder som befinner sig på en högre nivå har. Det finns utrymme för att höja antalet veckotimmar och därigenom säkerställa baskunnandet, det vill säga kunskaper i att läsa, skriva och räkna.
Också på andra stadiet skönjer vi allt fler som har svagt kunnande. Stödet måste sättas i skick även för dem – möjlighet till stödundervisning och specialundervisning måste säkerställas. Vi har inte råd att gå miste om de ungdomar som skulle ha potential till högskolestudier, men som kanske behöver en puff för att komma sig vidare.
Reform på reform har rullat in i vår utbildning.
Skolan är den instans som i dagsläge ska ”fixa allt”. När samhället ser problem ska skolan fixa dem. Vi har hamnat på svag is. Skolan är ingen “kvickfixare”. De senaste årens projektbetoning måste stävjas. Stora problem löser man inte genom projektfinansiering. Det skapar snarare flera problem då projekten tar slut.
Reform på reform har rullat in i vår utbildning. Men sällan finns tillräckligt tid att genomföra eller utvärdera reformer och projekt vilket har urvattnat intentionerna.
Vi åtgärdar inte kunskapstappet genom att höja utbildningskostnaderna i en stadsbudget – det krävs en långsiktigt och målmedveten satsning. Tillgången på lärare är en grundförutsättning och för att garantera den biten behöver vi bli bättre på att prognostisera, vi behöver ett lärarregister. I nuläget finns det inte tillräckligt med krismedvetenhet om var vår utbildning verkligen befinner sig.
För att kunna leverera och nå upp till en nordisk nivå behöver den finländska skolan långsiktighet och investeringar som ger möjlighet att nå våra högt ställda målsättningar. Nu behövs en helhetssyn på utbildningssystemet och en stark tro på att utbildning spelar roll för individens och för landets framtid.
