Integration på svenska är inte enbart berikande - det är också en livskraftsfråga

Jag är en del av en bygd som sörjer sin mottagningscentral. Jag är en del av det finlandssvenska samhället som sörjer möjligheten till diversitet och den svenskspråkiga skolan där integration blir bra mycket svårare, snudd på marginaliserad.

Migri ger både Ukraina och det svenska i Finland en riktig käftsmäll genom att meddela om sparplaner, närmare bestämt en indragning av 18 flyktingmottagningscentraler i Finland. I Svenskfinland drabbas Oravais, Vasa, Borgå och Åland.

Vi lever i ett land där en myndighet ensidigt kan fatta beslut som strider mot Finlands breda linje att hjälpa till exempel de som flyr kriget i Ukraina. Ett beslut som dessutom underminerar regeringens målsättning att integrera 5–10 procent av alla invandrare i Finland på svenska.

Inom utbildningen har en kontinuerlig lärstig på svenska sakta men säkert byggts och i dagsläget är vi väldigt duktiga på det här.

Under årtionden har det vid våra svenskspråkiga mottagningscentraler byggts upp ett värdefullt kunnande kring integration och i det omgivande samhället har en inkluderande kultur skapats. En kultur där invandrare är en naturlig del av idrott, kultur och arbetsplatser. Inom utbildningen har en kontinuerlig lärstig på svenska sakta men säkert byggts och i dagsläget är vi väldigt duktiga på det här.

Integration är en process där människor med olika bakgrunder och erfarenheter anpassas och inkluderas till befintliga strukturer i lokalsamhället. Brister den processen, brister en livsnerv i samhället.

Jag har själv haft förmånen att vara lärare för invandrare, jag har haft möjlighet att jobba i närskola till mottagningscentren och jag har tagit emot tonåringar som integrerats i de högre klasserna. Jag har alltid sett den mångkulturalism som finns i de svenskspråkiga skolorna som en rikedom för alla barn och unga i regionen.

Nedstängningsbeskedet av mottagningscentraler har väckt oro, en helt befogad sådan. Integration på svenska är inte enbart berikande, det är också en livskraftsfråga för skola på svenska i Finland. Man kan med fog ställa sig frågan: Hur kan den svenskspråkiga skolutvecklingen hänga med om elevunderlaget inte matchar samhället?

För hela den finlandssvenska minoriteten är Migris beslut också alarmerande. Att nedmontera integrationen på svenska kan få långtgående konsekvenser för kommunerna, tillgången på arbetskraft och för hela jämlikheten i landet.

Inger Damlin, förbundsordförande

Ingers signatur