Lärarna i undervisningsskyldighetsarbetstid har inte rätt till semester, de har sitt sommaravbrott och sina lov. På en punkt ställer systemet med sommaravbrott till det. Då det gäller vikarier och andra visstidsanställda. För dessa kan ”Den blomstertid” innebära arbetslöshet och a-kassa.
Den blomstertid har sjungits i skolorna, eleverna och studerandena har fått sina välförtjänta sommarlov och lärarna sina sommaravbrott. Det är dags att pusta ut efter läsårets arbete. Enligt förordningen om grundläggande utbildning upphör läsårets skolarbete sista vardagen vecka 22. Inom yrkesutbildningen och gymnasierna har man följt samma arbetstid. Här slutar lärarnas arbetstid för läsåret om det inte är så att man planerat in någon av utvärderings- eller planeringsdagarna i direkt anslutning till läsårets slut.
Lärarna i undervisningsskyldighetsarbetstid har inte rätt till semester, de har sitt sommaravbrott och sina lov. Detta är ju logiskt i och för sig, det kan väl förväntas att lärarna är på jobb under samma tider som eleverna och studerandena.
Insjuknar en lärare under sommaravbrottet så har läraren inte möjlighet att skjuta upp sin ledighet.
Att lärarna saknar rätt till semester har fört med sig särskilda lösningar för lärarnas del. Insjuknar en lärare under sommaravbrottet så har läraren inte möjlighet att skjuta upp sin ledighet. Insjuknar lärare redan innan sommaravbrottet börjar är hen inte tvungen att anhålla om sjukledighet under sommaravbrottet. Som en kompensation har läraren rätt till både sin lön och till sjukdagpenning (som normalt skulle betalas till arbetsgivaren under den tid som läraren är sjukledig och arbetsgivaren betalar lön) under en så kallad kalkylerad semester som börjar den 16.6.
Den kalkylerade semestern och dess början har inget med lärarnas arbetstid under sommaren att göra utan används för till exempel sjukförmåner som denna. På samma sätt är det med en lärare som blir moderskapsledig under sommaravbrottet. Sommarledigheten kan inte sparas för att tas ut senare utan både lönen och moderskapspenningen betalas till läraren under den kalkylerade semestern. Går en lärare i pension under läsårets arbetstid har läraren inte någon semester att ta ut före pensionen, så som fallet kan vara inom andra branscher och andra arbetstidsformer.
På en punkt ställer systemet med sommaravbrott till det. Då det gäller vikarier och andra visstidsanställda. För dessa kan ”Den blomstertid” innebära arbetslöshet och a-kassa.
Lönerna för lärare i huvudsyssla är uppdelade på 12 månader. Lönen för avbrottet och loven förtjänas in under den tid som undervisningen pågår. Den semesterdagpenning som visstidsanställda förtjänar in (två dagars ordinarie lön per semesterkvalifikationsmånad) motsvarar inte lönen under sommaravbrottet. Problemet har för länge sedan identifierats och under årens lopp har man försökt hitta en lösning.
Det handlar om val och om en vilja att visa sig som en god arbetsgivare. I det första fallet får vi ställa våra förhoppningar till att man i kommande avtalslösningar hittar en rättvis lösning för alla lärare.
Orsaken till arbetslösheten kan vara att det handlar om ett vikariat och den ordinarie lärare återkommer till sin tjänst efter en föräldra- eller studieledighet eller att arbetsgivare valt att i sparsyfte inte anställda över hela läsåret utan endast för läsårets arbetstid. I det senare fallet är saken lättare att lösa. Arbetsgivaren kan välja att anställa för hela läsåret och inte endast läsårets arbetstid. Det handlar om val och om en vilja att visa sig som en god arbetsgivare. I det första fallet får vi ställa våra förhoppningar till att man i kommande avtalslösningar hittar en rättvis lösning för alla lärare.
Avtalet är inte perfekt, det måste utvecklas då verksamheten och omvärlden förändras. Avtalet bygger på kompromisser där avtalsparterna ger och får. Avtalet ger ändå en trygghet en förutsägbarhet. Intressant är ju att fundera, What if? Hur skulle avtalet se ut om vi skulle börja skriva det nu?
Jan-Mikael Wikström, förbundssekreterare
