Lärare vill vara lärare

Den 5 oktober 2017 firar vi på Finlands Svenska Lärarförbund Världslärardagen och hyllar alla lärare för det oumbärliga jobb de gör. Samtidigt är vi tvungna att slå larm om lärarprofessionens utveckling. Lärarna vill dela sin tid med eleverna, inte syssla med en massa administrativa uppgifter, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL.

 

Över 80 procent av FSL-medlemmarna uppger att deras arbetsmängd har ökat under de senaste åren. Det är dokumentation, möten och läroplansarbete som har ökat mest, visar vår medlemsundersökning från 2017: Arbetsmängd och -uppgifter.

 

Många känner sig frustrerade över de skolreformer som sätter undervisningen i andra hand och som leder till att administrativa uppgifter tar över en allt större del av lärarjobbet.

 

- Lärarna är professionella och ambitiösa i sitt yrke. Därför blir de blir stressade när de tvingas minska planeringen av undervisningen på grund av alla andra uppgifter som måste skötas under dagen, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid FSL.

 

Under Finlands jubileumsår är det läge att reflektera över vår skola och vad våra lärare har för betydelse för nationens framgång inom fostran och utbildning.

 

- Vi har en högklassig utbildning som levererar proffsiga pedagoger som nu tyvärr känner sig begränsade i utövandet av sitt yrke, säger Holmlund.

 

Bevara lärarstatusen

Lärarprofessionen har en hög status i Finland, vilket är viktigt för att kunna garantera en kvalitativ skola. För att upprätthålla den här statusen måste lärare få vara lärare och jobba med det som de är utbildade för.

 

Det handlar om att ha tid för det som är viktigt i skolan, undervisa eleverna och skapa en trygg och inspirerande skolmiljö, säger Holmlund.

 

Viktigt att tänka praktiskt när skolan utvecklas

Skolutvecklingen måste utgå från en konsekvensanalys där man noggrant bedömer vilka följder en förändring har på lärarnas arbetsbild, något man inte gjort i samband med den senaste läroplansreformen till exempel.

 

- I teorin låter den bra men i praktiken ser det annorlunda ut. Till exempel digitaliseringen och trestegsstödet har medfört en hel del jobb för lärarna, säger Holmlund och hänvisar bland annat till den mängd planer och möten som lärarna nu skriver och deltar i.

 

Det faktum att många skolbyggnader är ohälsosamma har också direkta negativa konsekvenser på lärarjobbet och skolvardagen.

 

Tillräckligt många lärare – en förutsättning

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och Finlands Svenska Lärarförbund FSL vill i lag reglera antalet lärare per elev:

  • Åk 1-2 i förhållandet 1:18
  • Åk 3-9 i förhållandet 1:20

En tillräcklig lärartäthet skulle minska arbetsbelastningen och lätta på de administrativa uppgifterna. Dessutom skulle rätt personaldimensionering förbättra möjligheterna till hanterbara undervisningsgrupper och ett ökat samarbete.

 

Frågor? Ta gärna kontakt:

Christer Holmlund, förbundsordförande, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn: 040 532 9800
Jens Mattfolk, ombudsman, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn: 020 749 5470
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn: 040 686 9959