Så gott som alla finlandssvenska lärare är positivt inställda till hur undantagsarrangemangen i skolan löper, det här trots att arbetsbördan har ökat för fyra av fem. Hela 99 procent av de knappt 1000 finlandssvenska lärare inom grundskolan och gymnasiet som svarade på FSL:s undersökning, säger att de har lärt sig något nytt som de kan ha glädje av i fortsättningen.
Finlands svenska lärarförbund, FSL, har kartlagt vad förbundets medlemmar som jobbar i grundskolan eller gymnasiet anser om undantagsarrangemangen i skolan på grund av coronapandemin. 60 procent av lärarna bedömer att undantagsarrangemangen fungerar bra eller mycket bra. Över 70 procent ser distansundervisningen som en möjlighet till nytänkande och utveckling.
Så här säger en lärare som svarat på undersökningen:
”Det är otroligt vilken kraft det finns bakom lärarna, att på så kort tid egentligen verkställa det som för ett år sedan var otänkbart.”
- Vår lärarkår är av toppklass och kan verkligen prestera när det gäller, säger FSL:s vice ordförande Linda Felixson.
Linda Felixson, vice ordförande för FSL
Den snabba omställningen har ändå inte kommit gratis. För 93 procent av de finlandssvenska lärarna har arbetsmängden ökat den senaste tiden och över 80 procent uppger att de har svårt att sätta gränser för det egna arbetet. Tidsåtgången för planering och förberedelser av undervisningen är det som ökat mest.
Lärarna saknar eleverna
Även om specialarrangemangen löper bra saknar de flesta skolan och närundervisningen. Det har blivit tydligt hur viktig skolan är för de sociala kontakterna, gemenskapen och tryggheten. Så här kommenterar en lärare:
”En skärm, uppgifter och stressade föräldrar kan inte ersätta skolundervisningen och allt som händer i skolan under en dag.”
När vi blickar framåt är det viktigt att grundligt analysera undantagsarrangemangen i skolan den här våren.
- Den rådande situationen har nog fått de flesta att inse vilken oersättlig samhällsresurs skolan är. Jag tror att alla kommer att måna extra mycket om den mänskliga kontakten i fortsättningen. Den är så viktig för barnen och de ungas lärande, utveckling och välmående, säger Felixson.
Lärarkåren har nu visat en vilja och förmåga att lära sig nytt. FSL uppmanar utbildningsanordnarna att värna om lärarnas kompetens och satsa på fortbildning och digitala resurser framöver. Så här skriver en av lärarna i undersökningen:
”Det som stör mig mest är att vi var totalt oförberedda på detta. Ingen utbildning eller stöd har vi fått. Skulle önskat mig mer hjälp och stöd av arbetsgivaren eller helst att de skulle fråga hur vi mår eller orkar i vår nya situation.”
Delade åsikter om läsårets slut
Lärarkåren är splittrad i frågan om man ska öppna skolan de sista veckorna av läsåret. 39 procent säger ja, 37 procent säger nej och 24 procent uppger att de inte kan svara på frågan om vad som skulle vara den bästa lösningen.
- Frågan är inte svartvit och resultaten i vår undersökning visar att lärarna inte har en tydlig gemensam åsikt i frågan, säger Felixson.
Det är viktigt att skolan är en trygg plats för alla som vistas där. Om man väljer att öppna skolan i slutet av maj måste det i god tid finnas tydliga anvisningar så att man kan förbereda hur undervisningen och skolvardagen ska arrangeras för att trygga allas hälsa.
- Om man beslutar att öppna skolorna kan man inte förutsätta att samma lärare både sköter närundervisning och distansundervisning, det är inte hållbart, säger Felixson.
⇒ Undersökningsresultaten: 
De finlandssvenska lärarnas åsikter om undantagstillståndet i skolan (Power point-presentation)
⇒ Läs också: "I Sibbo har det överlag gått bra. I tiderna var man arg för att det satsades så mycket på IT, men det har minsann betalat sig tillbaka nu, säger Maria Udd"
Kontakta oss:
Linda Felixson, vice ordförande, 0400 897 300,
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, 040 686 9959,