Att förlänga läroplikten får inte bli ett självändamål för den här regeringen. Stora frågor är fortfarande obesvarade, inte minst kring finansieringen. För många kommuner i Svenskfinland kan en kostnadsfri utbildning på andra stadiet bli en omöjlig utgift som i värsta fall kan leda till att utbudet av andra stadiets utbildningar minskar och ojämlikheten ökar.
FSL understöder tanken om en obligatorisk andra stadiets utbildning för alla men precis som lärarfacket OAJ har poängterat (till exempel 9.6.2020), haltar lagförslaget. En kostnadsfri utbildning på andra stadiet är problematisk, inte minst på finlandssvenskt håll där kommunerna kan vara små och ekonomin ansträngd.
Implementeringen av den nya gymnasielagen och det sjunkande elevantalet ökar ytterligare den ekonomisk påfrestningen i kommunerna.
- Om utbildningen på andra stadiet ska bli gratis kommer vi att se negativa effekter på till exempel kursutbud och gruppstorlekar, vilket är ett hot mot jämlikheten i utbildningen. I förlängningen kan kostnaderna också påverka gymnasietätheten, säger FSL:s nyvalda ordförande Inger Damlin.
FSL ställer sig frågan om de resultat man eftersträvar med utvidgningen av läroplikten och den kostnadsfria andra stadiets utbildning kunde nås genom att göra motsvarande ekonomiska satsningar på att utveckla stödet för skolgång och handledning under alla skeden av lärstigen.
Brist på elev- och studiehandledare
För att målsättningen med en förlängd läroplikt ska uppnås, det vill säga garantera alla en andra stadiets utbildning och en möjlighet till jobb i framtiden, måste man skapa rätt förutsättningar under hela skolgången. Tillräckligt med stöd och studiehandledning är a och o, både i grundskolan och på andra stadiet. Här kan man göra den riktigt stora skillnaden för unga som riskerar att falla mellan stolarna.
- Att kanalisera resurserna till trestegsstödet, skapa ett bättre system för överföring av sekretessbelagda uppgifter och se över begreppsdefinitionerna, tror vi på FSL är de viktigaste frågorna, säger Damlin.
Det råder stor brist på behöriga elev- och studiehandledare. FSL:s kartläggning över lärarsituationen (2019) visar att runt 20 procent av de som jobbar som elev- och studiehandledare i de finlandssvenska skolorna är obehöriga. För tillfället finns det ingen möjlighet för redan yrkesverksamma lärare att vidareutbilda sig till elev- och studiehandledare.
- Det skulle verkligen finnas ett mervärde i en sådan utbildningsmöjlighet. Elev- och studiehandledarna har en nyckelposition när det kommer till att vägleda våra unga, säger Damlin.
Tidtabellen är för tight
Kommunernas ekonomi och personalens ökade arbetsbelastning i kölvattnet av coronakrisen måste beaktas när man diskuterar tidtabellen för den utvidgade läroplikten. FSL, OAJ och ett flertal aktörer har vädjat till regeringen om tilläggstid.
- Nu måste vi skynda långsamt så att de uppenbara frågetecknen kan redas ut. FSL efterlyser långsiktighet i de politiska besluten, säger Damlin.
Att regeringens lagförslag fortsättningsvis saknar svenskspråkiga motiveringar vittnar också om att tidtabellen är för snäv. FSL förutsätter att beredningen av en så pass omfattande lagförändring som förlängning av läroplikten, är i enlighet med språklagen.
FSL anser att en lagförslaget kunde ges till riksdagen under 2021 och lagen träda i kraft under 2022.
FSL har avgett ett utlåtande
FSL har idag avgett sitt utlåtande kring lagförslaget om en förlängd läroplikt. I utlåtandet har vi fört fram ovanstående punkter men även behovet av tillräckligt med lärarresurser och lärarnas viktiga roll när det kommer till att välja ut lämpliga läromedel.
Läs hela utlåtandet: 
FSL:s utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till läropliktslag
Kontakta oss:
Inger Damlin, förbundsordförande; tfn: 0400 897 300,
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, tfn: 040 686 9959,