Coronapandemin ökade rektorernas stress och minskade deras arbetsmotivation. Enligt den nya rektorsbarometern försämrades rektorernas välbefinnande i arbetet märkbart under coronatiden. Det är alarmerande men viktiga resultat som kommer fram i undersökningen, säger Kaj Holmbäck, rektor för Donnerska skolan i Karleby och styrelsemedlem i Finlands rektorer.
Det praktiska ansvaret för att upprätthålla utbildningen i krisförhållanden vilar långt på rektorernas axlar och deras roll som garant för hela arbets- och skolgemenskapens välbefinnande har ökat. Att ansvara för den här uppgiften sätter sina spår, enligt den nya rektorsbarometern är andelen entusiastiska rektorer 25 procent mindre än för ett år sedan.
– Energinivån är inte den samma som den brukar vara. Däremot känner jag att mitt jobb är mer betydelsefullt än någonsin förr, att jag gör skillnad, säger Mia Förars-Pöytäniemi, rektor för Västersundoms skola och Dickursby skola i Vanda.
– Jag tycker att den senaste perioden har varit belastande rent psykiskt. I fredags fick vi besked om att en årskurs skulle undervisas på distans och vi fick lägga om planerna för att kunna genomföra provperioden som nu är på gång. Igår fick ett nytt besked om att det blir distansundervisning för hela skolan, vilket gör att vi får ändra på planerna igen, säger Marina Sjöholm, rektor för Tölö gymnasium.
Andelen entusiastiska rektorer har minskat med 25 % på ett år.48 % av rektorerna riskerar utmattning, 18 % är redan utmattade.Finlands rektorer levererar mer resultat från den senaste rektorsbarometern, klicka här. |
”Vi måste kunna synliggöra vår arbetstid”
Rektorsbarometern utreder de finländska rektorernas välbefinnande och hälsa och är en del av det internationella forskningsprojektet Principal Health and Wellbeing. I Finland är det pedagogie professor Katariina Salmela-Aro som ansvarar för insamlingen av data. Den första rektorsbarometern gjordes för ett år sedan på initiativ av Finlands rektorer (SuReFiRe). Nu kan man jämföra årets resultat med fjolårets.
Rektorerna hinner inte utföra alla uppgifter, än mindre upprätthålla sitt eget kunnande.
Förra året hörde uppgav 46 procent av rektorerna att de känner sig entusiastiska men efter coronavåren utgör denna grupp endast 34 procent. Andelen entusiastiska rektorer har således minskat med nästan 25 procent.
– Det är alarmerande men viktiga resultat som kommer fram i undersökningen, säger Kaj Holmbäck, rektor för Donnerska skolan i Karleby och styrelsemedlem i Finlands rektorer.
Det behövs mer rektorsresuser för att bland annat kunna utveckla modeller för biträdande rektorer. Rektorerna hinner inte utföra alla uppgifter, än mindre upprätthålla sitt eget kunnande.
Både Sjöholm och Förars-Pöytäniemi upplever att en allt för stor del av arbetstiden måste vikas till olika förfrågningar, det kan handla om att distribuera information, enkäter och andra förfrågningar.
– Vi blir ofta flaskhalsar för sådant som kunde ha skickats direkt till personalen, säger Förars-Pöytäniemi.
Rekryteringen av rektorer är inte alltid så lätt och undersökningens resultat vittnar om att något måste göras för att höja yrkets dragningskraft.
– Rektorerna är en ganska liten grupp de är i nyckelposition i skolans verksamhet, säger Holmbäck.
Ljuset har bränts i båda ändarna
Ansvaret för eleverna och studerandena och osäkerheten kring hur skolvardagen kan arrangeras på bästa möjliga sätt, är det som tär mest på krafterna just nu.
Enligt den färska rektorsbarometern är 34 procent av rektorerna entusiastiska, 48 procent riskerar arbetsutmattning och 18 procent är redan utmattade. En tredjedel av rektorerna upplevde en hög arbetsmotivation och låg arbetsrelaterad utmattning under coronavårens särskilda undervisningsarrangemang.
– Vi har ett bra arbetsklimat men det är stressigt. Tanken på att vi nu går in för distansundervisning på obestämd tid skapar en osäkerhet. Alla lärare försöker stöda studerandena så gott det går men vi kanske inte lyckas nå alla, säger Sjöholm.
Kontakta oss:
Inger Damlin, förbundsordförande,
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör,