En hybridlösning för gymnasieundervisningen skapar ojämlikhet. En lärare kan inte undervisa studerande i klassen och studerande på distans samtidigt. Det här innebär att en studerande som följer med undervisningen per videolänk inte kan garanteras en läroplansenlig och kvalitativ undervisning.
Huvudstadsregionens coronakoordineringsgrupp har meddelat att närundervisningen inleds i gymnasierna igen den 18 januari, ett välkommet beslut som FSL understöder. Problematiskt är trots allt att abiturienterna själva ska välja om de deltar i närundervisningen eller inte.
- Att säga att studerandena kan välja mellan när- och distansundervisning är missvisande. En lärare kan inte förväntas sköta både och samtidigt så i verkligheten handlar det om att studerandena nu kan välja antingen närundervisning eller strömmad undervisning, vilket kan leda till ojämlikhet, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
FSL har i flera sammanhang påpekat att strömmad undervisning inte är en regelrätt undervisning eftersom studeranden enbart följer med den undervisning som sker på andra sidan skärmen. För att det ska handla om närundervisning och distansundervisning borde man dela upp grupperna på två olika lärare så att till exempel interaktionen och uppgifterna är anpassade till plattformen man undervisar på.
- Beslutet från koordineringsgruppen har väckt frustration bland våra medlemmar som upplever att modellen inte är förankrad hos dem och inte går ihop med verkligheten eller lärarresurserna, säger Damlin.
FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin
förbundsordförande
tfn 040 089 7300
Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
tfn 040 686 9959