Undantagsarrangemangen i skolan har ökat ojämlikheten och skalat bort många av de sociala aspekterna som gör skolan till en trygg plats för barn och unga. Jämlikheten i utbildningen tryggar vi genom närundervisning, det har coronaåret lärt oss, säger Finlands svenska lärarförbunds ordförande Inger Damlin.
I takt med att coronapandemin mattas av och skolåret avrundas riktas blickarna mot nya utmaningar och hur den digitala utvecklingen inom utbildningssektorn ska förvaltas i framtiden. Det omtalade digisprånget i skolan har varit stort men krävt mycket tid och engagemang i en turbulent tid. Hur vi drar nytta av de nya digitala färdigheterna framöver är avgörande för jämlikheten i utbildningen.
Perioderna med distansundervisning har höjt den digitala kompetensen bland både undervisningspersonal, elever och studerande, vilket ger ett mervärde för undervisningen över lag. Många vittnar däremot om att de mänskliga mötena, tryggheten och rutinerna inte fungerar lika bra på distans som i skolan. Skolan är mycket mer än undervisning, uppdraget är betydligt större än det man kan förmedla via en skärm.
– Bara för att vi kan undervisa på distans betyder inte att vi ska göra det. Under coronapandemin har vi tvingats gå in för undantagsarrangemang, nödlösningar som har haft negativa konsekvenser för många, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
Att bedriva skola och utbildning på distans har varit nödvändigt för att kunna upprätthålla utbildningen under pandemin men långt ifrån optimalt.
– Det har varit krävande för personalen och svårt att möta alla målsättningar i våra styrdokument. För många elever och studerande har distansundervisning under framför allt längre perioder upplevts betungande, säger Damlin.
Skola på distans skapar ojämlikhet
Distansundervisningen har lett till kunskapsluckor och en ökad ojämlikhet. Tillgången på digitala verktyg varierar fortfarande mycket mellan kommunerna och elevernas ojämlika förutsättningar på grund av brist på utrustning har framkommit tydligt under pandemin.
De elever som är behov av stöd i sin skolgång ökar hela tiden och just den här gruppen har kommit i kläm under långa perioder av undervisning via skärmen. Att studera på distans förutsätter till exempelen god studiemotivation, vilket inte är en självklarhet för alla.
– Att som lärare undervisa på distans är inte heller samma sak som att ha eleverna i klassrummet, det kräver skild planering, handledning och bedömning, vilket dagens lärarresurser inte räcker till för,säger Damlin.
FSL värnar om att man i diskussioner om “det nya normala” inte likställer distansundervisning med närundervisning. I lärarfacket OAJ:s valkompass inför kommunalvalet uppger glädjande nog endast 5 procent av de 8500 kandidater som svarat, att de vill utöka mängden distansundervisning märkbart iden grundläggande utbildningen.
– Interaktionen är avgörande inom fostran och utbildning och det är viktigt att framtidens kommunala beslutsfattare inser att distansundervisning inte är en enkel lösning för att exempelvis kostnadseffektivera skolsektorn, säger Damlin, som hoppas på konstruktiva diskussioner om distansundervisningens fördelar och nackdelar.
Coronapandemin har fött “farlig solidaritet” inom yrkeskåren
Skolan drar nu efter andan och både personal och elever får tid för återhämtning under sommaravbrottet. Trycket på utbildningssektorn har varit enormt under pandemin. Utbildningspersonalen har tänjt på gränserna till max.
– Vi ser att pandemin har fört med sig en typ av “farlig solidaritet” inom yrkeskåren, höga förväntningar och stort ansvarstagande, som under längre perioder är utmattande. Vi hoppas att arbetsgivarna förstår det här och ser till att nästa läsår blir ett lugnt år med fokus på att återskapa trygghet istället för att driva stora utvecklingsprojekt. Tiden ska få gå till att möta eleverna och studeranden och bygga på relationerna, säger Damlin.
FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin
förbundsordförande
tfn 040 089 7300
Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
tfn 040 686 9959