Med tanke på de ökande befolkningsrörelserna och Finlands stora behov av arbetskraftsinvandring behöver diskussionen om integration på svenska i Finland hålla jämna steg med den på majoritetsspråket, anser Finlands svenska lärarförbund FSL som idag publicerar en rapport kring den finlandssvenska integrationsstigen. Att vi öppnar upp för mer diskussion i den här frågan tror jag är viktigt för svenskas ställning och det finlandssvenska samhällets livskraft och också för tillgången på svenskspråkig skola och utbildning, Inger Damlin ordförande för FSL.
Idag publicerar Finlands svenska lärarförbund FSL en rapport om den svenskspråkiga integrationsstigen i Finland. Skribenten Max Willamo är student i rättsvetenskap och redogör i rapporten Integration på svenska i Finland - hinder och förutsättningar för den finlandssvenska integrationsstigen bland annat för lagstiftningen och migrationsprocessen samt förklarar problematiken kopplad till integration på svenska i vårt land.
Kl.11.00-12.30 16.12 presenteras rapporten via Facebook Live: https://fb.me/e/1dxhl4pFC
Ladda ner rapporten: Integration på svenska i Finland - hinder och förutsättningar_ FSL_2021
– Som en intresseorganisation på den finlandssvenska utbildningskartan upplever vi att det finns ett behov av mer kunskap och diskussion om integration på svenska i Finland. Rapporten vi publicerar idag beskriver förtjänstfullt nuläget och groparna på den finlandssvenska integrationsstigen, säger Inger Damlin förbundsordförande för FSL.
En god utbildning är central för en lyckad integration och där har ofta FSL:s medlemmar, alltså lärare och rektorer, en central uppgift. Varje sig det gäller unga invandrare som omfattas av läroplikten eller vuxna som till exempel deltar i en arbetskraftsutbildning, har det sociala sammanhanget och interaktionen med undervisningspersonalen en stor betydelse för inkluderingen i vårt samhälle.
Utnyttja potentialen i Svenskfinland
På en del finlandssvenska orter finns det en lång tradition av integration på svenska, Närpes och Jakobstad är goda exempel. Där har man utvecklat fungerande former för integrationen, tack vare målmedvetna satsningar och ett stort engagemang från lokalsamhället.
– Jag tror att det finns en del outnyttjad potential inom det finlandssvenska utbildningsfältet som kunde utnyttjas för integration på svenska. Att vi öppnar upp för mer diskussion i den här frågan tror jag är viktigt för svenskas ställning och det finlandssvenska samhällets livskraft och också för tillgången på svenskspråkig skola och utbildning, säger Damlin.
Behovet av kommunala integrationstjänster ökar - hur väl förberedda är kommunerna?
Tillräcklig kännedom om integrationsprocessen och utbildningen av invandrare blir allt viktigare i takt med att kommunernas ansvar för sysselsättningstjänsterna ökas.
– Det finns flera tomma fläckar på den finlandssvenska kartan där den ökade invandringen kommer att ställa nya krav på utbildningssektorn. Inom vårt förbund är vi väldigt måna om att kommunerna ligger steget före och förutser kompetensbehovet och resursåtgången. Vi tror också att det behövs ett bredare samarbete kring en strukturerad och kontinuerlig integration på svenska i Finland, säger Damlin.
I rapporten beskrivs hur man inom lärarutbildningarna förbereder framtidens lärare på att undervisa och inkludera nyanlända i klassrummet.
– Det är alldeles centralt att lärare i sin utbildning får tillräcklig beredskap att hantera undervisning av nyanlända och minst lika viktigt är det att undervisningspersonalen kan upprätthålla och utveckla sitt kunnande på området, säger Damlin.
FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin
förbundsordförande
tfn 040 089 7300
Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
tfn 040 686 9959