Finlands Svenska Lärarförbund påminner om att sjunkande lärresultat, det läckande stödsystemet för invandrare och bristerna i trestegsstödet är utmaningar som inte kan lösas utan ökad finansiering. Regeringsförhandlarna måste komma ihåg satsningar på utbildningen, säger FSL:s fullmäktige som samlas till vårmöte i Tammerfors den 19–20 april.
Finansieringen till utbildningen behöver höjas till en hållbar nivå för att Finland ska kunna vända den negativa trenden i lärresultat. För att kunna lösa problemen i skolan måste utbildningsfinansieringen tas till en nordisk nivå (se tabell).
Vallöften om utbildning ska synas också i regeringsprogrammet, påpekar FSL. Kulturen där man gjort utbildningssatsningar genom projektfinansiering är inte hållbar. Det behövs långsiktiga satsningar för att öka antalet undervisningstimmar i de lägre årskurserna, förbättra trestegsstödet och tillgodose behovet av utökad elevvård.
Inlärningsresultaten kan inte förbättras om inte den ekonomiska satsningen på utbildning ökar, påpekar FSL:s fullmäktiges ordförande Christoffer Sourander.
- FSL påminner om att alla riksdagspartier i valkampanjen uttryckt att man vill satsa på utbildningen. Nu är det dags att gå från ord till handling och konkretisera det i ett regeringsprogram. Det behövs ett systemskifte inom utbildningspolitiken för att vi ska bibehålla grundtanken om en jämlik utbildning, allt annat är ett svek mot barn och ungdomar. Om inte regeringen tar huvudansvaret för likvärdiga förutsättningar går vi mot en segregering i samhället, säger Sourander.
PISA-resultaten från 2015 och 2019 visar att det även behövs satsningar på elever med invandrarbakgrund, som är till och med två år efter i sitt lärande i jämförelse med den finländska eleven i snitt. Invandrarelevers subjektiva rätt till stöd måste också lagstadgas för att vi ska få lärresultaten att flyga.
- Vi måste kunna garantera att eleverna har tillräckliga språkkunskaper för att klara av studier på andra stadiet och ha bättre förutsättningar att integreras i samhället, säger Sebastian Lindqvist, FSL:s representant i OAJ:s styrelse.
Lärare vet och ser vad som behövs, men det saknas resurser, stödfunktioner och tid. Det här leder tyvärr till samvetsstress hos lärare och en ständig känsla av otillräcklighet, påpekar FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
- Genom att se till att finansieringen är i gott skick främjar man samtidigt lärarnas ork i arbetet. Som lärare blir man ledsen och frustrerad när elever inte får det stöd som krävs. Satsningar på skolan stöder också elevernas välbefinnande, vilket är viktigare än någonsin när illamåendet bland de unga ökar, säger Damlin.
Om inte hela utbildningssystemet och lärstigen är fungerande i Finland kan vi inte heller förse högskolorna med studerande. Undervisnings- och kulturministeriets bildningsöversikt visar att andelen unga som har högskoleexamen i Finland bara är 40 procent. För 30 år sedan ledde Finland statistiken bland OECD-länderna, men har nu sjunkit till en 29:e plats.
- Det måste tydligt framgå i regeringsprogrammet att det krävs extra finansiering för att korrigera nuvarande stödsystem i grundskolan. Finlands konkurrenskraft kan endast tryggas genom att vi lyfter utbildningsnivån, säger Damlin.
Tabell: Helhetskostnader för grundläggande utbildning i de nordiska länderna.