Skolstarten är spännande för många, inte minst för alla lärare som inleder sin första anställning. Med rätt satsningar tidigt i karriären kan vi skapa goda förutsättningar för att våra nyutexaminerade lärare ska orka och vilja fortsätta jobba inom branschen. Lärarfackets färska undersökning visar att bland annat tillräckligt små undervisningsgrupper och stöd i föräldrakontakten är viktigt för unga lärare.
Den nya regeringen vill se bättre läranderesultat och en högre utbildningsnivå under de kommande fyra åren. I regeringsprogrammet framhåller man att våra högt utbildade lärare och den omfattande pedagogiska friheten är det finländska utbildningssystemets styrka. Finlands svenska lärarförbund framhåller att satsningar på lärare i början av karriären är en särskilt viktig investering i yrkeskårens framtid.
– Det pirrar inte bara i magen för höstens nya ettor, vi har många nya lärare som går till sitt första jobb i dessa dagar. Att våra utexaminerade lärare ska trivas i yrket och stanna kvar i branschen är jätteviktigt för kvaliteten på vår utbildning. Med tanke på att så många som var tredje lärare i Svenskfinland överväger att byta bransch måste vi stärka yrkets attraktionskraft om vi vill ha lärare i framtiden också, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
"Många fick en chock efter första praktiken”
Våren 2023 gjorde Lärarfacket OAJ, i samarbete med FSL, vår studerandeförening FSLF och den finskspråkiga motsvarigheten SOOL, en undersökning bland studerande och lärare som jobbat fem år eller färre. Utgående från de runt 850 svar kom in kan man konstatera att möjligheten att få jobba med barn och unga och kunna påverka deras utveckling de är det som lockar folk till branschen allra mest.
Av resultaten framkommer att 80 procent tror att arbetsuppgifterna blir svårare de kommande fem åren och att nästan ingen (färre än 3 procent) tror att arbetstiden kommer att räcka till för att utföra alla uppgifter.
Hilda Jungar är fjärde årets lärarstuderande vid Helsingfors universitet och ordförande för FSL:s studerandeförening vid Helsingfors universitet. Hon tror också att lärarjobbet kommer att bli tuffare framöver och tycker att utbildningen ibland sätter ribban på en orealistisk nivå.
– Många fick nog en chock efter första praktiken. Man vill så mycket men det finns ju inte tid för att göra allt. Under vissa lektioner kanske det skulle räcka med att eleverna läser en text och svarar på frågor. Det känns som att utbildningen ibland glorifierar vad som är möjligt, säger hon.
Alla nya lärare borde få en mentor
Över 90 procent av de som deltagit i lärarfackets undersökning räknar med att stå inför krävande samarbetssituationer under de närmaste åren. Bekymmersamt är att nästan hälften anser att lärarutbildningen inte förbereder dem på exempelvis samarbetet med hemmen och vårdnadshavarna.
- Här skulle det vara jätteviktigt att nyblivna lärare inte lämnas ensamma. Nya lärare behöver stöd och introduktion till yrket och därför har vi länge förespråkat ett strukturerat mentorskap och vill uppmana alla kommuner att prioritera det här, säger Damlin.
Lina Hassel, ämneslärare i svenska och litteratur, deltog ifjol i en mentorskurs för nyanställda lärare i Korsholm.
- Det handlade mycket om lärarens välbefinnande och ork, om hur man som ny lärare kan lägga upp jobbet de första åren. Vi pratade också mycket om sådant man inte riktigt kan öva på under praktiken, föräldrakontakt till exempel.
Hassel hade hört om mentorskursen redan under studierna och säger att hon såg den som ett plus i kanten när hon funderade över var hon skulle söka jobb.
Gruppstorlekarna har betydelse
För blivande lärare är tillräckliga resurser för undervisningen det viktigaste. Här handlar det till exempel om tillräckligt små undervisningsgrupper och fungerande stödfunktioner.
- Många oroar sig nog för att få en för stor undervisningsgrupp, speciellt om det i gruppen finns många med behov av extra stöd, säger Jungar.
- I det nya regeringsprogrammet har man lovat fästa uppmärksamhet vid gruppstorlekarna. Lärarfacket anser att en lämplig gruppstorlek i klass 1–2 är 18 elever och 20 elever i de äldre klasserna. Håller man gruppstorlekarna på en lämplig nivå kan man också förbättra läranderesultaten, vilket ju är en av regeringens viktiga målsättningar, säger Damlin.
Unga värdesätter kompetensutveckling
Söktrycket till klasslärarutbildningarna vid Åbo Akademis och Helsingfors universitet har länge varit stabilt.
– Det här är ett bra läge som vi ska värna om. Att lärarutbildningarna ständigt utvecklas och att det är hållbart och inspirerande att jobba som lärare är helt avgörande för att folk ska vilja välja det här yrket i framtiden också, säger Damlin.
En annan viktig aspekt är också möjligheten till kompetensutveckling. Närmare 80 procent av respondenterna säger att det här är något som får en att hållas kvar inom branschen.
– Att få lära sig nya saker känns nog jätteviktigt för det egna intresset och orken i arbetet, säger Jungar.
Regeringens planer på att slopa vuxenutbildningsstödet och skära ner på finansieringen till den fria bildningen signalerar tyvärr det motsatta.
– Med den här typen av nedskärningar blir det svårare att bygga vidare på sin kompetens, till exempel för yrkesverksamma lärare som skulle vilja bli studiehandledare eller speciallärare. Jag får inte det att gå ihop med regeringens visioner om en hållbar tillväxt och medborgarnas möjlighet att följa sina drömmar, säger Damlin.
Ladda ner undersökningsresultaten (på finska):
Kysely opettajaksi opiskeleville ja noin viisi vuotta koulutus-, kasvatus- ja tutkimusalalla toimineille 2023
Ta kontakt med oss:
Inger Damlin, förbundsordförande för FSL (pressbilder finns här)
0400897300,
Hilda Jungar, lärarstuderande och ordförande för FSLF, sektionen vid Helsingfors universitet
0407708428,
Lina Hassel, ämneslärare i Korsholm
0409625553,
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör, FSL
0406869959,