Finlands svenska lärarförbunds fullmäktige ser med oro på hur begränsningar i avtalsfriheten och löneutvecklingen slår mot läraryrkets attraktionskraft. Regeringen offrar den kvinnodominerade offentliga sektorns löneutveckling och attraktionskraft till förmån för en arbetsmarknadsmodell där exportindustrin får sätta ett tak för löneförhöjningen.
Lönegapet mellan den privata och offentliga sektorn har under många år vuxit sig större och större. Det löneprogram som lärarfacket förhandlade fram 2022 var ett mycket viktigt steg mot en mer rättvis löneutveckling och sände positiva signaler till lärarkåren. Det här skulle regeringen rasera genom att lagstifta om en arbetsmarknadsmodell där exportindustrin får sätta en övre gräns för löneförhöjningarna.
Att begränsa avtalsfriheten rycker undan mattan för fackförbunden. Går det inte att få ett medlingsbud över den så kallade allmänna linjen, blir strejker likt den våren 2022 meningslösa.
– Att begränsa löntagarnas möjligheter att uttrycka sin åsikt och förhandla om villkor och löner är ett allvarligt hot mot våra medborgerliga rättigheter, säger Christoffer Sourander, ordförande för FSL:s fullmäktige, som sammanträder för höstmöte i Tammerfors 15-16.11.
FSL:s fullmäktige motsätter sig regeringens arbetsmarknadsplaner som inte bara försämrar den enskilda löntagarens position utan också skadar hela yrkets status. På många håll inom den kvinnodominerade offentliga sektorn, så även undervisningsbranschen, är personalbristen ett växande problem. På sikt är frågan om attraktionskraften en av de viktigaste.
Utan en fungerande offentlig sektor har vi inte heller en fungerande välfärd, framhåller FSL:s fullmäktige.
– En vettig löneutveckling är nödvändig för att locka folk till läraryrket och få dem att stanna kvar i branschen. Vi befinner oss fortfarande i en lönegrop och behöver komma upp därifrån, inte tvärtom, säger Sourander.
Arbetsmarknadsreformerna försämrar läraryrkets attraktionskraft
Endast en bråkdel av lärarna känner sig säkra på att deras yrkesskicklighet och arbete uppskattas av samhället, visar en undersökning som Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har gjort hösten 2023. FSL:s fullmäktige konstaterar att i den riktning politikerna nu styr arbetsmarknaden, förstärker man känslan av att inte vara uppskattad. I kombination med en hög arbetsbelastning är situationen allvarlig.
– Regeringsprogrammet är motsägelsefullt. Samtidigt som man satsar mer pengar på till exempel grundskolan, signalerar man att personalen är en utgiftspost man kan spara in på, säger Sourander.
Regeringen planerar inte enbart försämringar i lönemodellen utan också andra oroväckande arbetslivsreformer, till exempel en oavlönad första sjukfrånvarodag. Det skulle sannolikt leda till att fler lärare går krassliga till jobbet, där de möter många elever och studerande under en dag.
Regeringens arbetsmarknadsmodell är förhastad och saknar tillräckligt understöd
Trots lärarfackets upprepade vädjan om att förhandlingsvägen få fram en ny arbetsmarknadsmodell, visar arbetsminister Arto Satonen ingen genuin vilja att inleda en sådan process. Bollen ligger hos arbetsmarknadsparterna och tidtabellen är ytterst snäv.
FSL:s fullmäktige stöttar lärarfacket OAJ i strävan att tillsammans med andra centrala förbund och förhandlingsorganisationer nå en lösning. För att garantera en stabilitet på arbetsmarknaden bör regeringen lyssna på arbetsmarknadsparterna och inte köra igenom en förhastad modell som inte har tillräckligt understöd.
– Vi kan inte acceptera regeringens planer och är redo att sätta press genom påtryckning, säger Sourander.
FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ bestående av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar och studerandeförening.
Kontakt
Christoffer Sourander
FSL:s fullmäktigeordförande
tfn 050 534 6788
Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
tfn 040 686 9959