Stödsystemet i skolan ska revideras och Finlands svenska lärarförbund välkomnar förnyelsen. Lärarkåren önskar bland annat färre stödnivåer och en förenklad dokumentation för att minska på byråkratin och skapa mer tid för att stöda. Vi behöver också en bindande lagstiftning som garanterar de resurser som behövs för att elevens rätt till stöd ska förverkligas, säger ordförande Inger Damlin.
Undervisnings- och kulturministeriet har inlett processen med att revidera lagstiftningen som berör stödsystemet i grundskolan. FSL har bidragit med den finlandssvenska lärarkårens åsikter under ett hörande i november 2023.
– Den här förnyelsen har vi efterlyst ett bra tag. Lärarna och rektorerna har under många år poängterat bristerna i trestegsstödet och det faktum att elevernas rätt till stöd inte uppfylls, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
Elevernas stödbehov har ökat stadigt under många år. Enligt siffror från Statistikcentralen fick 24 procent av eleverna intensifierat eller särskilt stöd år 2022.
En undersökning gjord ifjol av undervisningssektorns fackorganisation OAJ visar att hela 90 procent av lärarna och rektorerna i grundskolan upplever att inklusionen inte fungerar med de resurser som finns.
– Systemet fallerar och eleverna får betala ett högt pris för det här. Det här skapar också en samvetsstress för många inom yrkeskåren, säger Damlin.
Bind resurserna till stödsystemet
I dagsläget görs många planer för stöd som i praktiken inte kan förverkligas eftersom resurserna saknas. Stödsystemet sviker elever varje dag.
– Vi behöver en bindande lagstiftning som garanterar de resurser som behövs för att elevens rätt till stöd ska förverkligas. För att trygga jämlikheten får det inte finnas utrymme för lokala tolkningar, säger Damlin.
FSL anser att den här aspekten är helt avgörande för att elevernas lagstadgade rätt till stöd ska förverkligas.
Två stödnivåer kunde vara tillräckligt
FSL ifrågasätter behovet av tre stödnivåer: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Kunde det räcka med ett allmänt och ett särskilt stöd?
– För varje gång en elev förflyttas mellan stödnivåer ska en ny plan för lärande göras upp. Det här är tidskrävande, säger Pamela Leka, speciallärare och vice ordförande i FSL.
Gränserna mellan de två första stödnivåerna är i dagsläget luddiga och föder onödig byråkrati.
– Det skulle vara mera motiverat att sätta fokus på de olika stödformerna istället för att fundera på vilken nivå det rör sig om.
Damlin framhåller också att antalet elever som har behov av stöd för sin skolgång snarare än sin inlärning upplevs ha ökat.
– Vi behöver ett modernare stödsystem för elever som till exempel kämpar med psykisk ohälsa eller har en hög skolfrånvaro.
Lärarna drunknar i papper
De lärare som FSL tillfrågat hoppas revideringen av trestegssystemet leder till att dokumentationen minskar. Man vill ha nationella blanketter där bara det allra nödvändigaste fylls i. Nu finns det nästan lika många modeller för dokumenteringen som det finns skolor, hjulet uppfinns gång på gång.
– Vi behöver också bli av med överlappningarna, idag upprepar vi ofta samma information på olika ställen, konstaterar Leka.
Stödet i skolan är nyckeln till framgång
Nästa vecka publiceras nya PISA-resultat kring de finländska elevernas kunskaper i matematik, naturvetenskaper och läsförståelse.
– Trenden har varit nedåtgående och allt tyder på att det kommer att fortsätta så, säger Damlin.
Effekterna av coronapandemin, den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga och en växande segregation i samhället syns i skolan bland annat i form av sämre lärresultat. Bakgrundsfaktorer som familjernas socioekonomiska ställning och boningsort påverkar resultaten.
– I dessa diskussioner riktas blickarna ofta mot skolan och det är naturligt. När vi talar om att höja lärresultaten och minska kunskapsklyftorna är ett fungerande och jämlikt stödsystem vårt viktigaste verktyg.
Att trygga tillgången på lärare, speciallärare och specialklasslärare tryggar också elevernas rätt till stöd.
– Jag önskar att vår utbildningsvänliga regering skulle inse nyttan av ett lärarregister för att prognostisera behoven. Med ett sådant kunde vi undvika den akuta brist vi har på till exempel speciallärare för tillfället.
Ladda ner: Skriftliga åsikter om stödsystemet i skolan_FSL_1123
Kontakt
Inger Damlin
FSL:s ordförande
tfn 040 089 7300
Pamela Leka
Speciallärare och vice ordförande i FSL
tfn: 040 522 5297
Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
tfn 040 686 9959