En av regeringens viktigaste satsningar på den grundläggande utbildningen, höjningen av antalet årsveckotimmar, riskerar att bli en flopp. Ett flertal kommuner väljer att inte öka timantalet, trots att staten skjutit till pengar för just det ändamålet. Finlands svenska lärarförbunds fullmäktige är bekymrat över att regeringens ambitioner urvattnas.
Ett av regeringens viktigaste svar på kunskapsraset bland finländska grundskoleelever är att höja antalet undervisningstimmar med tre per vecka. Det är baskunskaperna i modersmål och litteratur samt matematik som ska förbättras. För den här satsningen sätter staten in sammanlagt 30 miljoner euro extra i kommunernas kassa för att täcka de ökade lönekostnaderna.
– Fler veckotimmar för samma läroplansinnehåll, skapar mer tid och arbetsro åt lärarna och eleverna, helt avgörande faktorer för lärandet, säger FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander.
Enligt information som förbundet fått från förtroendemän och genom rundringning, avviker flera kommuner i Svenskfinland från regeringens utbildningspolitiska linje och utnyttjar inte statens tilläggsfinansiering till att höja timantalet.
– Kommunerna har en stark bestämmanderätt och kan välja att göra så här. I värsta fall landar de här pengarna inte ens inom utbildningssektorn, säger Sourander.
De kommuner som hänvisar till att man sedan tidigare ligger på ett timantal över minimi och därför inte behöver höja, har missförstått regeringens intentioner, anser fullmäktigeledamöterna som samlats till höstmöte i Tammerfors 13-14.11.
– Resultaten i de senaste Pisa-underökningarna talar sitt tydliga språk. Regeringen har tagit den negativa kunskapstrenden på allvar och det borde också varje utbildningsanordnare göra, säger Sourander.
I en europeisk jämförelse är timantalet i grundskolans lägre klasser 660 per läsår i Finland, medan det europeiska medeltalet ligger på 746 timmar per läsår.
– Trots höjningen ligger vi alltså fortfarande märkbart under medeltalet, säger Sourander.
FSL efterlyser mekanismer för att styra statsandelarna
FSL:s fullmäktige konstaterar att ekonomin i många kommuner är svag och uttrycker en oro för att ansvaret som utbildningsanordnare inte alltid uppfylls. Regeringens intentioner och allokerade resurser för utbildningssektorn är sällan tillräckliga och riskerar att gå till annat än det som var tänkt.
– Att öka antalet veckotimmar innebär inte enbart ökade lönekostnader utan kan till exempel innebära att också skolskjutsarna blir dyrare för kommunen. I sådana fall finns risken att kommunen tvingas kompromissa och utbildningssatsningen blir haltande, säger Sourander.
FSL efterlyser tydligare mekanismer som skulle garantera att statsandelarna till kommunerna styrs till en jämlik utbildning av hög kvalitet.
***
FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ bestående av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar och studerandeförening.
För mer information:
Christoffer Sourander, FSL:s fullmäktigeordförande
tfn 050 534 6788
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
tfn 040 686 9959