Den 24 januari firas Internationella utbildningsdagen (International Day of Education), instiftad av FN för att uppmärksamma utbildningens avgörande roll för fred, utveckling och hållbarhet. Vi nordiska lärar- och skolledarorganisationer som representerar över 600 000 lärare och skolledare, riktar en gemensam och tydlig uppmaning till våra regeringar: Investera i utbildning – och därmed i vår gemensamma framtid. Varje krona eller euro som sparas på skolan idag blir en förlust för samhället imorgon.
Det finns mycket som förenar oss i de nordiska länderna. Vi delar en gemensam historia, kultur och värderingar liksom en stark tradition av att bygga jämlika samhällen. Den nordiska modellen har länge varit en internationellt erkänd förebild.
Själva hjärtat i denna modell är våra utbildningssystem, som bygger på likvärdighet och hög kvalitet och utgör grunden för våra demokratiska och välfungerande samhällen. Lärarna och skolledarna är avgörande för att detta ska fungera – de bär systemet och spelar en central roll för individens utveckling. Men idag riskerar vi att förlora vårt goda renommé och halka efter. Vi står inför en oroande utveckling med utmaningar som underfinansiering, bristande likvärdighet, avregleringar och ökad konkurrens, samtidigt som segregation och ökande klyftor i elevresultat tilltar.
Nordiska lärarorganisationers samråd (NLS) har granskat hur skolväsendena finansieras i våra länder. Rapporten* visar på både skillnader och gemensamma problem, men den mest alarmerande insikten är obalansen mellan uppdrag och förutsättningar – det vill säga gapet mellan krav och resurser. Alla nordiska länder ställer upp ambitiösa mål för skolan när det gäller likvärdighet, kompensatorisk effekt och höga resultat. Samtidigt förväntas kommunerna, ofta med begränsade och ojämna resurser, bära huvudansvaret för att finansiera verksamheten. Mål och förutsättningar borde gå hand i hand, men i praktiken finns det ett betydande gap mellan dem. Det finns också delar inom utbildningssektorn som förväntas fungera som företag, men ändå möts av samma utmaningar som den kommunala sektorn.
Finansieringsmodellerna i våra länder, som generellt förlitar sig på kommuners skattebas och prioriteringar, är otillräckliga, ojämlika och oförutsägbara. Lokala budgetunderskott och kortsiktiga nedskärningar gör det omöjligt att uppfylla de högt ställda nationella målen för utbildningens kvalitet och kompensatoriska effekt. För lärarna och skolledarna leder detta till en ständigt ökande arbetsbörda och en alltmer pressad arbetssituation, vilket slår direkt mot elevers kunskapsresultat och det kompensatoriska uppdraget. Detta är oacceptabelt, eftersom skolan ska ge alla elever, oavsett bakgrund och bostadsort, likvärdiga möjligheter att lyckas.
Vi, nordiska lärar- och skolledarorganisationer, kräver förändring:
- Respektive stat måste öka sin andel av utbildningsfinansieringen. Kommunerna, som bär det största ansvaret för skolans finansiering, klarar inte uppdraget själva, då de inte har de resurser som krävs för att möta de högt ställda nationella målen. Staterna måste ta huvudansvaret för att skapa stabilitet och långsiktighet i skolfinansieringen.
- Resursfördelningen måste bli kompensatorisk överallt. Det behöver säkerställas att resurser fördelas rättvist och utifrån behov så att skolor med större utmaningar får de resurser de behöver för att lyckas.
Utan ett likvärdigt och välfungerande utbildningssystem är det svårt att upprätthålla de demokratiska värderingar och det välstånd som Norden är känt för. För att våra länder ska fortsätta vara förebilder inom utbildning och samhällsbyggande, måste våra regeringar kliva fram, ta sitt ansvar och säkra en likvärdig och högkvalitativ utbildning för alla.
*Ladda ner rapporten: The Financing of Education in Nordic Countries_NLS-report 2025
Inger Damlin, förbundsordförande, Finlands svenska lärarförbund FSL
Katarina Murto, ordförande, Opetusalan Ammattijärjestö / Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ
Elisa Rimpler, ordförande, Børne- og Ungdomspædagogernes Landsforbund BUPL
Gordon Ørskov Madsen, ordförande, Danmarks Lærerforening
Monica Lendal Jørgensen, ordförande, Frie Skolers Lærerforening
Tomas Kepler, ordförande, Gymnasieskolernes Lærerforening
Jacob Eli Olsen, ordförande, Føroya Lærarafelag
Sanna á Løgmansbø, ordförande, Føroya Pedagogfelag
Tina K. Jakobsen, ordförande, Yrkisfelagið miðnám
Arnaq Brønlund, ordförande, Nunatsinni Perorsaasut Kattuffiat NPK
Elna Heilmann, ordförande, IMAK
Magnús Þór Jónsson, ordförande, Kennarasamband Íslands
Mette Johnsen Walker, ordförande, Skolens landsforbund SL
Geir Røsvoll, ordförande, Utdanningsforbundet
Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande, Sveriges Skolledare