Finlands svenska lärarförbunds fullmäktige uttrycker oro över tillgången och kvaliteten på den svenskspråkiga lärarfortbildningen. De statliga anslagen minimeras, vilket redan syns då till exempel Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi läggs ner. I Finland pågår ett intensivt visionsarbete kring framtidens grundskola och stora reformer är aktuella. Hur ska lärarkåren kunna gå i spetsen för utvecklingen om satsningar på fortbildningen uteblir?
Inom Finlands svenska lärarförbund finns en påtaglig oro över lärarnas fortbildningsmöjligheter i framtiden. När världen blir mer oförutsägbar och skolans roll förändras, behöver lärarna högklassig fortbildning för att kunna möta de nya krav som ställs.
Från och med 2025 dras bidragen för lärarfortbildningen ner till ett minimum. Utbildningsstyrelsens möjligheter att fortbilda lärare har märkbart försämrats med 15 miljoner mindre i statliga bidrag, Regionförvaltningsverkets viktiga fortbildningsuppdrag har från och med årsskiftet avslutats och olika producenter av vuxenutbildning tvingas lägga ner sin verksamhet som en följd av utebliven finansiering, till exempel Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.
FSL:s fullmäktige är kritiskt till sparåtgärden som står i konflikt med de ambitiösa framtidsvisioner som formuleras och som dessutom påverkar lärarnas förutsättningar att framgångsrikt verkställa aktuella skolreformer, till exempel det förnyade stödsystemet inom den grundläggande utbildningen.
Att lärarkåren har en möjlighet att uppdatera sina kunskaper och undervisningsmetoder är en grundförutsättning för en jämlik och framtidsorienterad utbildning i Finland.
– Den artificiella intelligensen är ett konkret exempel på ett område där utvecklingen går i rasande takt och där fortbildningen är central. Vi som lärare behöver mer kunskaper kring tekniken och hur den fungerar men också möjlighet till utvecklande pedagogiska diskussioner om hur vi implementerar allt det nya i undervisningen, säger Christoffer Sourander, fullmäktigeordförande.
Lärarfortbildningen i Svenskfinland drabbas hårt
För den finlandssvenska utbildningssektorn är nedstängningen av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, en nyhet som väcker mycket oro bland lärarna.
– Utan CLL försvinner ett stort utbud av den forskningsbaserade och kvalificerade kompetensutvecklingen för oss svenskspråkiga lärare, säger Sourander.
Med slopade statliga bidrag skuffas det ekonomiska ansvaret för lärarfortbildningen över på kommunerna, som hädanefter måste bekosta den avtalsenliga fortbildningen själva. Riskerna är uppenbara för att kommunernas strama budgetar tvingar fram lösningar som inte alltid håller den kvalitet som skulle behövas.
– Jag är rädd för att det blir ännu fler stora föreläsningar på distans kring mer allmänna teman, snarare är ämnesspecifika fortbildningar som erbjuder möjligheten att nätverka och fördjupa sig i pedagogiska frågor, säger Sourander.
Vem ska finansiera lärarfortbildningen i framtiden?
Just nu är det mycket oklart hur lärarfortbildningen ska finansieras i fortsättningen. Kommunernas varierande förutsättningar kan leda till att kvaliteten och tillgången på lärarkårens fortbildning i allt för hög grad blir beroende av externa finansiärer eller kortsiktiga projektpengar.
FSL:s fullmäktige ifrågasätter hur jämlikheten inom utbildningen garanteras om inte heller en jämlik kvalitet på den undervisande personalens fortbildning kan tryggas.
Fortbildningen påverkar också attraktionskraften till yrket. Bland blivande lärare och lärare med några års erfarenhet är kompetensutveckling en av de viktigaste faktorerna för att hållas kvar i branschen.
– Med tanke på tillgången på behörig personal är fortbildningen en fråga som måste prioriteras, säger Sourander.
FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ bestående av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar och studerandeförening.
För mer information:
Christoffer Sourander, fullmäktiges ordförande,
Inger Damlin, förbundsordförande,
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör,