OAJ:s styrelse har klubbat igenom förhandlingsmålsättningarna inför vårens runda. Medlemmarna har kunnat framföra sina åsikter på medlemskvällar, i diskussionsforum och undersökningar. Man har även lyssnat in FSL:arnas åsikter som vi har samlat in, bland annat via en webbenkät. Ett flerårigt löneprogram toppar listan och i förhandlingarna siktar vi på att precisera och utveckla arbetstidsbestämmelserna, skriver OAJ på sin webbsida.

I avtalsförhandlingarna som har inletts strävar lärarfacket efter ett flerårigt löneprogram som skulle möjliggöra bättre löner och andra anställningsvillkor för lärarna. Ett löneprogram syftar på lång sikt till att korrigera lärarnas löner i den offentliga sektorn. På OAJ:s webbsida kan du läsa varför ett löneprogram är en bra idé för vår bransch.

"I FSL:s enkät svarar 42 procent att man borde prioritera minskad bunden arbetstid, alltså till exempel mindre undervisning, framom löneförhöjningar. Men här bör vi då notera att majoriteten på 58 procent inte anser att en sådan förhandlingsmålsättning ska prioriteras, man kan alltså anta att den här 58 procenten anser att löneförhöjningar är viktigare. I den här väldigt grundläggande frågan har vi alltså idag en ganska splittrad medlemskår." Ombudsman Jens Mattfolk bloggar om utmaningen i att prioritera mellan olika målsättningar inför avtalsrundan nästa vår.

Syftet med enkäten var att ta våra medlemmar på pulsen gällande eventuella avtalsmålsättningar. Det vi önskade var att få se hur våra medlemmar skulle prioritera och välja om något av de alternativ som vi lyft fram skulle vara en förhandlingsmålsättning. Det vi i vår enkät ställde frågor om är avtalsfrågor som vi vet att diskuterats bland våra medlemmar. Om de sedan också är OAJ:s avtalsmålsättningar återstår att se. Genom de svar ni gett ger ni våra representanter i OAJ:s styrelse och inkomst- och lönepolitiska kommitté en fingervisning om hur FSL:are tänker om löner och arbetstid.

Lönegrunder, arvoden och undervisningsskyldigheter - det här och mycket mer regleras i kollektivavtal. Ett kollektivavtal är ett avtal mellan arbetsgivarnas organisation och facket om anställningsvillkoren på arbetsplatserna. Kommunsektorns avtal löper ut i slutet av februari 2022 och inom den privata utbildningssektorn i slutet av mars och nu ska nya avtal förhandlas fram.

Den bensin jag tankar i min bil kostar i skrivande stund omkring 1,84 euro per liter i min hemstad. Vid en kort granskning visar sig priset vara detsamma i stora delar av landet. För ett år sedan kostade samma bensin ungefär 1,45 euro per liter. Prisökningen har under ett år alltså varit drygt 25 procent. Läs redaktör Tom Ahlfors kolumn om kampen för högre löner och goda levnadsvillkor i tidningen Läraren.

Kommunsektorns avtal löper ut i slutet av februari 2022 och inom den privata utbildningssektorn i slutet av mars. Skramlet med sablar har redan kunnat skönjas. Både OAJ och sjuksköterskeförbundet TEHY har presenterat siffror om medlemmars tankar om byte av bransch. Kommunarbetsgivarna KT har riposterat med siffror på hur lärare och sjukskötare är trogna sina arbetsgivare, skriver Pocke Wikström i bloggen "Mellan raderna i avtalen".

Det gamla mantrat om att det går så dåligt för kommunerna håller inte längre. Det är en sanning med modifikation. Någonting brister i vårt samhälle om den privata sektorn har råd med löneförhöjningar utöver det avtalade, men inte den offentliga sektorn. För att bibehålla läraryrkets attraktionskraft och därmed garantera kvalitativ och jämlik utbildning måste någonting göras, skriver FSL:s ordförande Inger Damlin i tidningen Läraren.

Inför avtalsförhandlingarna är det viktigt att du som FSL:are granskar att dina medlemsuppgifter är korrekta. Logga in till medlemsintran och se över bland annat kontaktuppgifter, tjänsteförhållande och arbetsgivare är uppdaterade. I samband med avtalsförhandlingarna är det sannolikt att vi sänder ut viktigt information till dig. Vid eventuella stridsåtgärder behöver vi också kunna kontakta dig via en annan e-postadress än den du har via jobbet.